Odlingssäsongen har dragit igång!

Hemma hos oss så har odlingsarbetet dragit igång på allvar. Varmbänken är sådd, och inomhus kommer det snart spira av grönska av alla grönsaker som skall förkultiveras. Varför förkultivering? Jo många av våra grönsaker är anpassade för varmare klimat, så för att vi ska få någon skörd här uppe i kalla mörka norden så behöver växterna lite försprång. Jag kan skapa ett riktigt bra försprång för växterna då jag har en perfekt barnkammare. I vårat hus så har vi två värmesystem, luft-luft pump och frånluftsvärme pump. Luft-luft pumpen ger bara värme i öppna rum, stänger man dörren så kommer ingen värme in. Frånluftsvärme pumpen är den som står för varmvattnet som rinner igenom elementen. Stänger man därför dörren och stänger av elementet till ett rum så får man ett rum där man kan sänka temperaturen eller höja den beroende på vad man vill ha. Just ett sådant rum är vårat sovrum och därför är det en så bra barnkammare för våra grönsaksväxter. Växterna vill gärna ha lite kallt mellan 16-18 grader och mycket ljus, eftersom vi kan styra temperaturen i sovrummet och sätta upp extra ljusarmatur så blir miljön där inne perfekt för stadiga friska plantor som kan sättas ut på friland runt maj-juni.

Och en bra odlingssäsong i trädgårdslandet börjar alltid med planering.

 För ungefär tre veckor sedan såddes chilin och paprika. Dessa har sedan dess stått varmt i vardagsrummet där det är runt 23-25 grader. Nu har dessa små plantor utvecklat sitt första par karaktärsblad dvs sina första riktiga blad förutom hjärtbladen som är de allra första bladen, och det är dags för dem att flytta in till barnkammaren för att inte bli rangliga. De kommer få växa i pluggbrättet ett tag till. Jag brukar flytta och omskola plantorna när man kan se ett fint rotsystem i botten på pluggen.

 Det andra pluggbrättet sås med tomater och kål i detta fall broccoli. Jag sår många olika sorters tomater, körsbär, frilands, och växthustomater. I år tänker vi storsatsa på broccoli och här sår vi sorten "Piracicaba". En helt underbar broccoli sort mycket god i smaken och ganska annorlunda från den moderna broccolin med sitt lösa huvud och många sidoskott. De många sidoskotten passar perfekt för infrysning. Tomat och kål är två grönsaker som man egentligen inte ska så tillsammans och de ska inte vara i närheten av varandra. Detta är en liten odlingsregel jag tänjer på när jag förodlar. De kommer inte alls vara i närheten av varandra väl ute på landet, och när de blir till större plantor får de stå separerade i varsitt fönster, men såhär i pluggarna får de uthärda med att vara bredvid varandra.

Något som jag är oerhört dålig på är att hålla isär de många sorter som jag odlar. Men skam den som ger sig. Iår har jag gjort en riktigt ordentlig karta över pluggbrättet och vilka sorter som sitter var. Jag har redan nu gjort iordning stickor med varje sorts namn på så att det vid omskolningen bara ska vara att sticka ner rätt sticka till rätt planta. 

Bondbönor är en gröda som jag är uppvuxen med. Min mamma odlade alltid bondbönor. Men som jag har förstått det så är det en lite outforskad gröda för många som odlar i Sverige. Det är en riktigt god böna, som ofta ger bra skörd och är en bra nybörjarböna då den är riktigt tålig och det är svårt att göra fel eller misslyckas med den. Eftersom vi vill ha mat under så lång tid som möjligt så ska jag iår prova att odla bondbönor på samma sätt som Sara Bäckmo gör. https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/bondbonor-kan-sas-tidigt/
Då bönor är stora frön så kan de inte förodlas i vanliga pluggbrätten utan man får improvisera lite. Jag har byggt mitt eget bönbrätte med äggkartong och toarullar som jag fyller upp med jord.

Då bönorna har stora frön får man heller inte glömma att det ska planteras hyfsat djupt. Detta bönbrätte får flytta in till den kallare barnkammaren på en gång då bondbönorna gärna gror när det är lite kallare. 

Jag sår ungefär hälften av en portionspåse från Runåbergs fröer i bönbrättet, den andra hälften sparar jag för att så en omgång till inomhus om några veckor. Den andra oöppnad portionspåsen kommer sås i två omgångar ute i landet senare under våren.

Även potatisen är det dags att förgro. Under de två tidigare odlingssäsongerna så har jag bara groddat potatisen. Första året då sommaren var fin fick jag ett fantastiskt resultat med potatis sparad till vintern. Andra året med en kass sommar så drabbades potatisen av bladmögel och skörden var knappt att tala om. Därför ska jag iår prova att istället rota potatisen så att den får ett ytterligare försprång genom att ha både rotsystem och blast när den kommer i jorden ungefär i slutet på april. För att rota potatisen så har jag även här improviserat lite med odlingskärl. Jag har använt en gammal klädkorg från garderober som jag klär in i tidningspapper och häller ett några centimeter tjockt lager jord på. Tänk på att glansiga tidningar kan innehålla gifter använd därför bara matta tidningar av papper.

Då såjord är en jord jag ofta får ganska mycket över av när pluggbrättena väl är fyllda så har jag använt mig utav denna till potatisen också.

Vi brukar försöka variera potatissorterna lite granna för att smaka oss till det som vi gillar. I år odlar vi fyra sorter där tre utav dem är nyheter för oss. Vi försöker även här sprida ut potatisskörden och har därför valt en mycket tidig sort;Minerva, två tidiga sorter;Amandine och Princess och en sen sort;Asparages. Den sena sorten som också kallas sparrispotatis odlar jag inte direkt för skörden utan för att det är en så himla god liten delikatesspotatis som man i alla fall måste ha några av. 

Potatisen läggs ut på jordbädden och vattnas. Den får bo inne i barnkammaren på ett bord vid fönstret då potatis som groddas eller rotas helst ska stå svalt men ljust. Här är sparrispotatisen och några få knölar av Minerva och Princess.

För att hålla reda på vilka knölar som är vilka sorter klipper jag av etiketten från potatispåsen och sticker ner i jorden. När jag väljer sättpotatis i affären försöker jag leta efter påsar med så små knölar som möjligt då man får tänka omvänt med potatis. En stor knöl som sättpotatis ger en skörd av många men små potatisar, medans en liten knöl som sättpotatis ger något färre men stora knölar. Jag föredrar något färre men stora knölar då vissa potatissorter blir nästan som små nötter som är omöjliga att skala.

Såhär är växtarmaturen riggad i barnkammaren. Hyllorna vilar på små hakar som man har till köksskåp finns att köpa billigt på bygghandeln. Dessa hakar är fastskruvade i fönsterkarmen. När odlingssäsongen är igång läggs hyllorna bara på dessa hakar, och när säsongen är över lyfts hyllorna bara av och lagras i garaget. I takt med att växterna växer kan man även justera höjden på hyllplanen genom att borra i fler hakar i fönsterkarmen om det skulle behövas, eller så lyfter man bara bort det under hyllplanet och ställer växterna på fönsterbrädan istället.