tisdag 18 april 2017

Vinn en påse med Radhusets frö favoriter 2017!

Bloggen firar 2000 läsare! Ett trevligt tillfälle att utlysa en tävling tycker jag, dessutom Radhusets första tävling.

Helt fantastiskt att 2 000 läsare vill följa våran väg mot självhushållning på radhustomt. Det är väldigt roligt att få möjligheten att inspirera och nå ut till så många läsare. Därför vill jag dela med mig av denna odlingsglädje genom att dela ut tre påsar med fyra utav Radhusets frö favoriter 2017 till följare som blir prenumeranter på våran Facebook sida kommande vecka. 
Vill du få en påse fröer med grödor som jag tycker du inte klarar dig utan denna säsong ska du:
Följa länken till våran Facebook sida och bli följare. Skriva en kort kommentar på Radhusets Facebook sida om vilka blogg inlägg som du önskar Radhuset tar upp i framtiden.
Tävlingen pågår denna vecka 18-24 april. De tre vinnarna lottas ut bland de som följer oss och har kommenterat under veckan. Följer man oss redan är man givetvis välkommen att delta i tävlingen också, då behöver man bara kommentera. Vinnarna kontaktas via PM på Facebook snarast efter att tävlingstiden går ut.

lördag 15 april 2017

Omskolning och sorgmyggor


För ett tag sedan såddes aubergine och chili som sedan omskolades för första gången. Nu är det dags igen då de växt ofantligt fort under lysrörsbelysningen och växt ur sina krukor. Jag omskolar mina plantor många gånger för att få så kraftiga plantor som möjligt.

I början på året då aubergine och chili såddes hade jag inga problem alls med sorgmyggor, därav har dessa plantor fått växa till sig. De är odlade under extra belysning i ett något svalare rum. Det ger kompakta, knubbiga plantor istället för rangliga långa plantor med långt avstånd mellan bladparen. Tomat plantorna som såddes i mitten på mars har inte haft samma tur. Sorgmyggorna har varit på dem och många små plantor har dött. Sorgmyggorna äter upp den lilla plantans rötter och plantan dör. Några tomater har dock klarat sig och får skolas om för första gången.






Första omskolningen man gör rekommenderas att göras när plantan har fått två karaktärsbladpar, alltså sina riktiga blad borträknat de första hjärtbladen. Vidare omskolningar kan dock vara något knepigare att veta när det är dags att byta kruka. Av erfarenhet lär man sig att se när plantan ser ut att trängas i krukan. Plantan ser för grov ut upptill i proportion till vad den står i nedtill. 
Men för den som kanske odlar inomhus för första gången och aldrig gjort en omskolning finns ett till knep att ta till. Dels kan man kika under krukan, börjar rötter sticka ut ur botten är det antagligen dags. Annars kan man försiktigt vicka loss krukan från plantan och titta på rotklumpen. Är det tydligt med rötter, och mer rötter än jord då är det definitivt dags för nästa omskolning. 





Då har man bestämt sig för att plantan är redo för omskolning, men då dyker vanligtvis nästa krux upp. Hur stor kruka ska man egentligen omskola till?
Jag skolar hellre om fler gånger med mindre steg mellan krukstorlekar, än drar till med en stor kruka och får en långsammare tillväxt av min planta. Det blir fler krukor att hålla reda på och finna plats till, men det ger en snabb och fin tillväxt att jag tycker det är värt det.

När man skolar om större eller mindre plantor bör man tänka på att rotsystemet är väldigt känsligt. Jag håller i plantan om bladen/stjälken när jag sätter ned plantan i den nya krukan för att göra så minimal skada som möjligt på rotsystemet. 






Just potatissläktet som chili, tomat och aubergine hör till utvecklar gärna rötter längs med stammen. Därför sätter jag alltid denna familjen något djupare än vad de stått förut för att få än mer knubbiga och kompakta plantor.
Tomaterna ränner ofta iväg när de sås i pluggbox, när man ska omskola dessa kan man försiktigt snurra ned stammen helt under jord så att bara bladen sticker upp.









Vad gäller sorgmyggorna är de ett evigt gissel för små plantor. Jag har försökt med diverse huskurer utan större resultat. Nu har jag sått nya tomater då det inte är för sent än, och införskaffat mig en kannranka som står med sådderna.
Den fångar faktiskt gärna sorgmyggorna i sin kanna och än så länge har jag bara sett någon enstaka sorgmygga kring pluggboxarna. Så nu hoppas jag på bättre tomatlycka denna gång med denna mördar växt bredvid.






lördag 1 april 2017

Potatistider! Men hur gör man?

Potatis är en gröda som jag tycker är otroligt odlingsvärd för sin smak. Potatis i affären är riktigt tråkig, men odlar man själv finns det en oändlig mängd sorter att prova sig igenom.
Det finns också en oändlig mängd sätt att odla potatis på.
Eftersom det börjar dra ihop sig för många att påbörja årets potatisodling och många frågor om potatis dyker upp, tänkte jag här gå igenom de vanligaste tillvägagångssätten att förbereda sin potatis på.


Vad ska jag köpa för potatis och var?

Potatis delas oftast in i tre grupper. Tidiga, Sommarpotatisar och Sena. Alla kan göras i ordning ungefär samtidigt. Den tidiga vill man ju helst tjuvstarta lite tidigare med. Köper man sina potatisar i fysisk butik kan man se att nätpåsarna är färgkodade där blått är tidig, grön är sommar och gul är sen.  
  • Den tidiga potatisen är oftast till för att kunna få potatis redan till midsommar. Dessa potatisar är för direkt konsumtion. Potatisarna är inte riktigt full mogna skalet är mycket tunt, och vattenhalten i potatisen är hög vilket gör att de är svårare att koka sönder. 
  • Sommarpotatisar är de som blir färdiga under högsommar månaderna.Även dessa plockas ofta som inte riktigt fullt mogna och har ett tunnare skal och hög vattenhalt. Låter man dem vara kvar i jorden lite längre blir skalet hårdare så att de tål hantering och viss lagring. Här finns massvis med sorter. Allt ifrån delikatesspotatis för färsk konsumtion till goda vardags potatisar som kan lagras. Bor man i ett område där problem med bladmögel finns är det sommarpotatisar och de tidiga sorterna som man ska satsa på, så att de blir färdiga innan möglet angriper.
  • Sena potatisar är de som har längst utvecklingstid. Dessa potatisar tas upp på sensommaren/hösten. Potatisarna når full mognad och får ett hårt skal. Vill man lagra länge finns de mest lagringsdugliga sorterna i denna kategorin. Nackdelen är att de behöver klara sig förbi bladmögel perioden. 
Köpa potatis kan man göra på nätet. Där tycker jag att man får flest sorter att välja på. Klostra och Larsviken har många spännande sorter att prova sig igenom.
Vilka sorter man sedan väljer beror dels på ens odlingsförutsättningar och dels vad man tycker om i smak och konsistens. Bor man i ett område med mycket kommersiell potatisodling har man troligtvis mycket bladmögel runt sin odling och bör då välja bort sena potatisar. Även temperatur och mängden regn spelar roll. Bladmöglet trivs i fuktig och kyligare väderlek. Bor man geografiskt så att det regnar mycket under somrarna och risken för bladmögel därmed är hög så bör man också välja bort sena potatisar.
Man kan även läsa på sorterna och välja sorter som är mer resistenta mot ex bladmögel om man bor i ett drabbat område. Där finns det sena sorter som kan gå bra pågrund utav att man har avlat fram resistens.
Man kan även tänka på vad för syfte potatisen i ens odling ska ha. Vill man ha midsommar potatis då behövs riktigt tidiga sorter. Vill man ha väldigt lagringsduglig potatis bör man välja en sen sort. Vill man ha hög avkastning bör man välja en högavkastande sort osv.
 

Varför köpa sättpotatis och inte bara ta från potatisarna i mataffären som är mycket billigare?

Dels så är sort utbudet i matbutik mycket begränsat då kommersiell potatisodling bara utnyttjar en handfull sorter som är populära hos konsumenter. Vill man därför ha andra smaker än affärens får man vända sig till dyrare sättpotatis.
Men det tyngsta skälet är att sättpotatis är certifierad utav jordbruksverket och kommer med ett växtpass. Detta innebär att potatisen du köper är garanterat fri från sjukdomar.
Potatisen i affären är godkänd för konsumtion då dessa sjukdomar inte är farliga när potatisen bara ska ätas, men kan förstöra odlingsmark genom att introducera sjukdomar om de odlas.  

Nu har du valt dina sorter men hur gör man?

Hur man förbereder eller inte förbereder sin potatis beror återigen på syftet med odlingen, odlingsförutsättningarna men också vilken plats man har tillgång till och vilken tid och engagemang som man kan lägga på sin potatisodling. 

Sätta potatis- I denna metoden gör man ingenting speciellt med sin inköpta sättpotatis. Man förvarar potatisen ljust och svalt tills att den ska ned i jorden. Skulle potatisen förvaras lite småtokigt och få långa ljusa groddar kan man klippa ner dem innan man sätter potatisen i jorden. Eftersom potatisen behöver sin fulla utvecklingstid i jorden kan den lättare drabbas av bladmögel. Därför är det bättre att välja snabba sorter eller mer resistenta sorter. 
+ Tar ingen plats inomhus
+ Tar ingen tid förutom själva utsättningen och skötsel utav odlingen
- Potatisen tar som längst tid på sig att utvecklas och kan drabbas lättare av bladmögel.

Potatis som förvaras mörkt men svalt får långa vita groddar. Dessa kan man klippa bort och låta potatisen börja om. 


Sättpotatis utan groddar redo att sättas i jorden.
Förgro potatis- Man skulle kunna säga att nästa steg i hur avancerad man vill göra sin potatisodling är att förgro potatisen. Detta görs ca 4-8 veckor innan man planerar att sätta ut potatisen. Hur låg tid den behöver beror på temperaturen. Ju svalare desto längre tid tar den på sig. Ett vanligt tillvägagångssätt är att ställa potatisen i en äggkartong på fönsterbrädan. Potatisen kommer då utveckla oftast mörka groddar som är korta och knubbiga och kan se lite ludna ut. Vissa sorter kan även ha groddar av andra färger som rosa. 
+ Potatisen är tjuvstartad och tar kortare tid på sig i jorden
+ Tar hyfsat lite plats
- Även här kan potatisen drabbas utav bladmögel på grund utav den lite längre utvecklingstiden i jorden.
- Man behöver lägga lite tid och hitta en bra plats att ha dem på ex ett norrfönster. 

Potatis som är förgroddad. Groddarna är små mörka och kompakta. Kan även vara lite ludna och variera i färg beroende på potatissort
Potatis på förgroddning på fönsterbräda i äggkartong.

Förrota potatis- Denna metoden är den som kräver mest plats, mest tid och engagemang i potatisodlingen. Men det är också den som ger kortast utvecklingstid i jorden och därmed ger skörd snabbast efter utsättning. Potatis som förrotas har kommit långt i sin utveckling då den redan har bildat rötter där knölarna sedan kommer på. Avkastningen kan också bli högre då potatisen kan ägna all sin tid till nästan bara knölsättning. Förrota potatis görs ca 4-8 veckor innan utsättning precis som för groddning. 
+Snabb skörd efter utsättning
+Minst risk för bladmögel
+Kan ge högre avkastning
-Kräver mycket plats inomhus vid fönster eller extra belysning
-Kräver tid och daglig tillsyn

Man kan använda nästan vad som helst när man förrotar potatis. Man behöver bara något någorlunda platt att fylla med några centimeter jord. Jag använder gamla klädkorgar från en garderob som jag grundar med flera lager tidningspapper.


I det kärl man har valt lägger man på några centimeter jord. Ca 3-5 cm. Jag använder Hasselfors P-jord. 



Sedan lägger man ut sina potatisar i rader. Ganska tätt kan dem ligga. Glöm inte att märka upp vilken sort det är. Jag brukar sticka ned växtpasset där raden börjar då växtpasset är av mycket tåligt papper och tål att bli blött.

När alla potatisar är utlagda och uppmärkta vattnar man jorden så att den håller sig fuktig. Sedan behöver potatisarna vattnas efter behov, oftast dagligen så att jorden inte torkar ut.

Efter några veckor kommer potatisen att ovan jord börja utveckla blast. Blasten kan ränna iväg och bli riktigt lång. Det gör inte så mycket det är bara att sätta ner dem i jorden. Är den väldigt lång kan man också klippa av dem en bit. 

Under jord utvecklar potatisen rötter. Rotsystemet från en potatis är ganska stort. Med tiden kommer alla rötter att bli som en enda stor matta. Det gör inte så mycket man kan lite försiktigt dra isär potatisarna från varandra när man ska sätta dem i jorden. Stryker lite rötter med är det inte hela världen. Eftersom potatisen blir som en hel planta vid förrotning kan vissa potatisar till och med ha hunnit börja sätta små knölar när de ska sättas ut. Dessa potatisar kommer bli färdiga väldigt fort.




Lycka till med potatisodlandet!


 Vilka sorter odlar vi?

Vi odlar potatis från alla kategorier. Vi har inga jätte problem med bladmögel och eftersom potatisen förrotas så hinner även sena potatisar bli färdiga hyfsat fort oftast redan i slutet på augusti. Vi odlar nästan enbart fasta potatisar. Och de flesta sorter har vi inte odlat förut då vi gillar att få nya utmaningar och nya smaker i potatisodlandet. Vi väljer sorter efter hur intressanta/roliga de verkar eftersom vi har bra odlingsförutsättningar och lägger gärna tid på potatisodlingen. Vi väljer sorter ur varje kategori för att sprida ut potatisskörden och få en jämn avkastning under hela säsongen. 

Tidiga
Rocket en mild potatis som är den klassiska midsommarpotatisen.

Timo en extra tidig potatis som tål kall jord.

Sommarpotatis 
Amandine en delikatess potatis med mycket smak lite nötaktig. Används ofta i restaurangkök.

Cherie vi har valt den efter rekommendation från flera. Rödskalig potatis som ska smaka lite nötaktigt och sött, samt kunna lagras. 

Cerisa En delikatess potatis till sallad som är hyfsat tidig med ett vacker rött skal.

Sen potatis
Highland Burgundy Red En mjölig raritets potatis. Den är helt rödfärgad rakt igenom och mycket rik på antioxidanter. Passar bra till mos.

Pink Fir Apple En av de äldsta potatissorterna även den en raritets potatis. Den är framtagen innan bladmöglet drabbade Irland 1840 därför är den en riktig utmaning att odla då den inte har någon resistens mot bladmögel. Formen är även lite ovanlig med ovala bubbliga knölar ska smaka mycket nötaktigt. Den är på gränsen till en sommarpotatis.

Violetta  En blå genomfärgad potatis som kan se festlig ut i sallader.