I april sår vi både inne och utomhus direkt på friland. Jorden har nu en temperatur på ca 4-5 grader hos oss, flertalet rotfrukter och bladgrönsaker går att så vid denna jordtemperatur. Även spritärtor och bondbönor.
Frilandsådd
Palsternacka- White gem
Sommarmorot-Amsterdam Forcing
Spenat-Matador
Sallat olika sorter av cos, batvia,plock och huvudsallat
Bondbönor-Witkiem både frösådd och förodlade
Rödbetor-Cylindra och Forona, samt gulbeta Touchstone gold
Sättlök-Gul, Röd och schalotten
Spritärt-Blauwschokker
Inomhussådd
Smultron-Fragola di Bosco
Kryddor- Timjan, Körvel, Libbsticka, Basilika grön och röd, Dragon
Sommarblommor- Rosenskära, vallmo, blåklint, junfrun i det gröna
Kål-olika snabba sorter utav blomkål, sommarkål, spetskål och kålrabbi i växthus
Serieodling
För att få ut så stor skörd som möjligt försöker vi se till att jordytor står tomma så lite som möjligt. Till exempel är all spenat på friland en gröda vi sår innan något annat. Kål, kryddor, bönor och majs är exempel på grödor som inte kommer ut förens i maj-juni. Istället för att bädden ska stå tom fram tills dess sår vi ut spenat. Vissa grönsakssorter är också ganska snabba till exempel kålrabbi. Då odlar vi kålrabbi flera gånger efter varandra. När uppdragen kålrabbi sätts ut i landet sår vi nu i pluggbrätten då den kommer hinna växa till sig lagom tills att den i landet ska skördas och en ny planta kan sättas ut. Även många rotfrukter är ganska snabba, sommarmorot och rödbetor kan sås nu och sen kan vintermorot och rödbetor för vinterlagring sås en gång till i juli. För att lyckas med serieodling ska man spana in sig på snabba sorter. Antalet utvecklingsdagar bör vara lågt. Vår spenat är en av de snabbare med en utvecklingstid på 45 dagar vilket är lite drygt en månad och passar därför bra som för-och avslutningsgröda.
No-dig
Tanken bakom denna metod är att jorden har ett mycket rikt mikroliv av både svamp mycel,bakterier och maskar. Detta mikroliv hjälper växten att ta upp näring, stå emot angrepp och därmed ge god skörd. När jorden luckras, vänds, gödsel grävs ned, jorden luftas så stör man mikrolivet. Bakterier för ett liv anpassat i jorden vänds upp och dör, svamp mycel bryts av, maskarnas gångar förstörs. Och detta störande utav jorden gör att jorden varje säsong måste reparera sig själv innan den kan hjälpa växterna. Därför gör man ingenting som kan skada jordens struktur i en no-dig odling. Man tillför enbart näringsrik kompostjord varje år som lägga uppepå befintlig jord. Och man kan även täckodla om man inte har snigelproblem för att tillföra ännu mer näring under växtsäsongen. När man sedan skall skörda rotfrukter stör man jorden lite, men istället för att gräva upp alla morötter, luckrar man endast jorden lätt med grep och sedan drar upp rotfrukterna ur jorden. En av dom stora förespråkarna för metoden är Charles Dowding från England, han har skrivit både böcker och har en youtube kanal om detta. Vi tycker det ska bli väldigt spännande att prova att övergå till denna metod, då det ska ge större skördar, mindre ogräsrensning och det bästa av allt ingen ryggvärk efter allt vändande av jorden!
För att få ut så stor skörd som möjligt försöker vi se till att jordytor står tomma så lite som möjligt. Till exempel är all spenat på friland en gröda vi sår innan något annat. Kål, kryddor, bönor och majs är exempel på grödor som inte kommer ut förens i maj-juni. Istället för att bädden ska stå tom fram tills dess sår vi ut spenat. Vissa grönsakssorter är också ganska snabba till exempel kålrabbi. Då odlar vi kålrabbi flera gånger efter varandra. När uppdragen kålrabbi sätts ut i landet sår vi nu i pluggbrätten då den kommer hinna växa till sig lagom tills att den i landet ska skördas och en ny planta kan sättas ut. Även många rotfrukter är ganska snabba, sommarmorot och rödbetor kan sås nu och sen kan vintermorot och rödbetor för vinterlagring sås en gång till i juli. För att lyckas med serieodling ska man spana in sig på snabba sorter. Antalet utvecklingsdagar bör vara lågt. Vår spenat är en av de snabbare med en utvecklingstid på 45 dagar vilket är lite drygt en månad och passar därför bra som för-och avslutningsgröda.
No-dig
Tanken bakom denna metod är att jorden har ett mycket rikt mikroliv av både svamp mycel,bakterier och maskar. Detta mikroliv hjälper växten att ta upp näring, stå emot angrepp och därmed ge god skörd. När jorden luckras, vänds, gödsel grävs ned, jorden luftas så stör man mikrolivet. Bakterier för ett liv anpassat i jorden vänds upp och dör, svamp mycel bryts av, maskarnas gångar förstörs. Och detta störande utav jorden gör att jorden varje säsong måste reparera sig själv innan den kan hjälpa växterna. Därför gör man ingenting som kan skada jordens struktur i en no-dig odling. Man tillför enbart näringsrik kompostjord varje år som lägga uppepå befintlig jord. Och man kan även täckodla om man inte har snigelproblem för att tillföra ännu mer näring under växtsäsongen. När man sedan skall skörda rotfrukter stör man jorden lite, men istället för att gräva upp alla morötter, luckrar man endast jorden lätt med grep och sedan drar upp rotfrukterna ur jorden. En av dom stora förespråkarna för metoden är Charles Dowding från England, han har skrivit både böcker och har en youtube kanal om detta. Vi tycker det ska bli väldigt spännande att prova att övergå till denna metod, då det ska ge större skördar, mindre ogräsrensning och det bästa av allt ingen ryggvärk efter allt vändande av jorden!
