Gurka, majs och andra värmekrävande växter

Att så nya plantor är något vi gör nästan hela tiden för att fylla ut odlingarna varteftersom vi skördar. Men pågrund utav deras långa utvecklingstid sår vi vissa grönsaker bara en gång per säsong. Dessa grönsaker har en sak gemensamt, de är värmekrävande, snabbväxande och tycker inte om omskolningar.

Detta är min lista med värmekrävande växter som jag sår nu i maj. Här i zon 4/5 går det bra att så dessa under hela maj månad, för utsättning runt midsommar, alternativt slutet på juni första helgen i juli. 

• Gurka
• Pumpa
• Melon
• Majs
• Bönor
• Solrosor
• Luktärtor

Av två anledningar vill jag inte ha dessa plantor inomhus: 

Det är redan mer än fullt i odlingsstationen med tomater och chili. Många utav dessa är så värmekrävande att ljuset inomhus inte räcker till så det är lätt att få långa rangliga, ohanterliga plantor.

Och jag har redan mycket att avhärda och fjäska med, och dessa grönsaks grupper blir lätt många plantor. Jag själv är uppe i 170 plantor till min lilla radhusodling. 

För att slippa avhärdning och ha dem inomhus låter jag dem enbart gro inomhus. När fröet grott är jag snabb med att ta ut dem. Då får de sol från första början och tål den och sparar plats inne. Men dessa växter är värmekrävande så jag tar in dem varje kväll för natten, fram till ungefär 1 vecka innan jag tänkt plantera dem på sin slutgiltiga växtplats.

Dessa plantor tycker heller inte om omplanteringar. De har kinkiga rötter som inte vill ha för mycket rörelse eller gå av. Därför drar jag ned på antalet omplanteringar till det minimala.  

Alla dessa växter har stora frön, så de druknar inte i en stor kruka, och rinner inte iväg när man vattnar. Jag sår dem därför i en kruka som är ca 15 cm i diameter i Hasselfors P-jord. I en såpass stor kruka får de också plats att växa till sig ordentligt till ca 4-6 bladpar. 

När de är stora nog och risken för nattfrost är förbi, kan de direkt från krukan sättas ut på sin slutgiltiga växtplats, och på så sätt slipper man omskolningar och störa deras rötter. Varje gång man skolar om dessa känsliga plantor så behövs en återhämtningsperiod på ca 1-2 veckor innan den kan ta ny fart och fortsätta växa igen detta försenar skörden med lika många veckor

Majs, gurka och bönor behöver man oftast ganska många plantor utav för att få en hygglig skörd. Dessa sår jag därför i  större brätten, eller i toarullar. De jag sår i toarullar sätter jag sedan ut med hela rullen i jorden. 

Squash, melon och pumpor behöver man inte så många utav då en planta ger ganska mycket frukt samt att plantorna blir stora och kräver mycket plats. Dessa sår jag därför en och en i större plastkrukor. 

Luktärtor och solrosor är mindre känsliga för att få rötterna störda men är värmekrävande och snabbväxande. De bredsår jag i större krukor och delar sedan när jag sätter ut dem. 

Kryddpyramiden år två

Förra året anlades ett nytt kryddland http://radhusetannorlunda.blogspot.se/2017/05/odlingsbaddar-enligt-en-typ-av.html för att flytta ut kryddorna från grönsaksodlingen.
Kryddorna är inte direkt känsliga för svamp eller nematoder och har därför nästan inga jordbundna sjukdomar. Växelbruk blir därför inte lika viktigt. Jag kommer odla mina kryddor i pyramiden år efter år. Jag byter lite plats på dem i själva pyramiden, men tanken är att denna plats är ett permanent kryddland.

Kryddpyramiden jordfylldes inte helt då det skulle vara ganska så dyrt. Istället görs bäddarna till en sorts levande jordfabriker. Men många frågar vad gör man nästa år med den typen utav bäddar?

Det organiska materialet multnar under säsongen och bildar fin jord. Men det innebär också att bädden sjunker. Det finns många sätt att underhålla en sådanhär bädd på. Man kan fylla på ovanifrån med jord eller organiskt material. Man kan tömma bädden och flytta den fina jorden till andra odlingar och börja om. Jag går en liten medelväg där jag både tömmer och fyller på. Vilken metod man väljer tycker jag beror på vad man fyllde bädden med första året. Jag fyllde min med stora grästuvor, detta kan lätt bli väldigt kompakt. Jag vill därför lufta bädden och luckra upp den igen. I höstas lyfte jag bort de två övre odlingsramarna för att skydda träet från våra blöta vintrar.

Kryddpyramiden efter en säsong, jag gräver bort de andra våningarnas jord och lite till i botten lådan.

Grästuvorna från förra året, som kan vara rätt stora och göra jorden kompakt. En kompakt jord kan lätt bli syrefattig och plantorna växer dåligt.

För att lufta bädden gräver jag bort en del utav jorden och sorterar ut de riktigt stora klumparna som kan bli kompakta. De stora klumparna är de gamla grästuvorna, dessa har börjat multna och är rätt sköra, jag bryter därför sönder dem till mindre bitar. Ju mindre bitar man har dessto lättare har mikroorganismerna att ta sig in i materialet och bearbeta det. 

Jorden som grävdes bort silades så att de stora grästuvorna kunde sållas ut och brytas ned till mindre bitar som sedan fick gå tillbaka till jorden. 

För att få upp volym på bädden igen, fyller jag på med nytt material ovanpå den jord som lämnas kvar. Jag tar hem en ensilagebal och har gammal halm från förra årets varmbänksisolering, som får bli utfyllnadsmaterial och som samtidigt blir till ny jord under säsongen. Man kan givetvis fylla på med annat organiskt material som man har tillgång till. Ovanpå det nya ensilaget lägger jag sedan tillbaka en del utav den jorden jag grävt ur. När jag är nöjd med höjden, bygger jag nästa våning.

Efter att jorden grävts bort en bit fylls nytt material på. I mitt fall gammalt ensilage. Jag lägger på rejält så att jag nästan får den höjd jag vill ha som slutvolym på bädden.

Ovanpå ensilaget läggs sedan ett lager jord från skottkärran. Jag fyller odlingslådan något högre eftersom den kommer sjunka under sommaren.

De nya våningarna anlägger jag något mer från grunden, på i princip samma sätt som första året. Jag bottnar lådan med grovt material först, för att få botten luftig. Jag fyller sedan på med organiskt material för att få upp volymen, och sist lägger jag på ett lager utav den urgrävda jorden för att justera höjden, och ha jord att så i. När pyramiden är färdigbyggd, strör jag ut ett tunt lager varmkompostjord där jag skall odla. Så att de små plantorna får den där härliga näringsskjutsen medan de växer. Men för att inte bränna sönder frön och bebis plantrötter lägger jag ovanpå kompostjorden ett till tunt lager planteringsjord som är mer näringsfattig.

När nästa våning byggs på, grundas den med grövre material. Här använder jag förra årets kålplantor som har rätt grova stockar.

Sedan fylls även denna våning på med ensilage. 

Sist fylls en del utav skottkärrans jord på även i denna våning.

Allra sist när pyramiden är färdigbyggd, lägger jag på ett tunt lager varmkompostjord och sedan ett till tunt lager planteringsjord ovanpå det. Nu är pyramiden redo för sådd.

Jag sår en krydda per sida på det nedre planet och två sidor per krydda på nästa plan, och en krydda
på toppen. Vi använder mycket kryddor i matlagning, och vill gärna spara till både infrysning och örtsalt.Vår pyramid ger ca 2.5 kvm kryddodling.
Årets kryddor i pyramiden är:

• Bladpersilja-Gigante di Napoli
• Basilika-Italiensk storbladig
• Dill-Mammuth
• Körvel
• Libbsticka
• Oregano
• Timjan