Så byggs en varmbänk steg för steg

I detta inlägget tänkte jag noggrant visa hur man går tillväga när man anlägger en varmbänk, samt vad kan vara bra att tänka på.
I förra inlägget skrev jag om hur många säckar material man behöver på ett ungefär. Samt vad för typ av material man ska plocka på sig. Mina säckar har nu stått i garaget en vecka. När jag öppnade säckarna så var dom ungefär rumstemperatur varma med en del kondens på insidan. Detta talar om att processen med att halmen ska brinna har påbörjats. Jag tycker det är bra att man ser den här reaktionen i säckarna för då kan chansen för att lyckas öka eftersom det blir som en lite testkörning för materialet, och man ser att det har potential till att börja brinna.

Jag har från förra året lärt mig att man kan anlägga en varmbänk var som helst. Det är viktigare att tänka på riktningen, så att den gärna ligger i söderläge mot solen än vilken mark man använder. Man kan anlägga den ovan jord, då får man dock vara flitigare med isoleringen samt bygga riktigt högt på höjden. Man kan också gräva ner den som är den metod jag använder. Vattensjuk lerjord är inget större problem. Det ger en lite mer jobb men det fungerar fint. När halmen väl kommer på så blir det ingen simbassäng utav det hela.
Det ger dock ett mer jobb då det blir ett vattenfyllt hål som till viss del fryser. Jag har inte isolerat min bänk på något sätt utan den står bara rakt på backen med locket på hela vintern.
För att få loss isen hackar jag hål i den med ett spett.

    Isen som har bildats är ca 5 cm tjock.

 När man väl får upp ett hål är det ganska enkelt att börja bryta loss isen genom att lyfta upp den underifrån samt fortsätta hacka med spettet. När isen är borta är hålet rejält vattenfyllt. Det man får göra är att helt enkelt ta en hink och ösa.

När vattnet är öst så är hålet hyfsat torrt. Leran är lite kladdig, men den kan man skyffla runt med en spade eller fötterna för att få underlaget hyfsat jämnt. Ingen jord i detta hålet är frusen, dels för att det legat skyddat under lock men också för att tjälen inte går så djupt ned i marken.

Eftersom leran är blöt och lite klafsig så vill jag försöka suga upp en del av det vatten som blivit kvar genom att lägga ut en halv halmbal torr halm. Har man ett torrt och tomt hål kan man istället börja lägga på sitt varmbänks material på en gång.

När materialet läggs ut använder jag 4 säckar per lager. När materialet stått i säckarna håller det oftast ihop rätt fint i runda bollar. För att få ett jämnt lager kan man spara ett hörn där man kan stå och arbeta, och börja lägga ut material där, och sedan arbeta sig framåt vartefter plats uppstår av att man tar en bit av materialet, lägger bakom sig, och så arbetar man igenom hela bänken tills lagret är lagt. 

  När materialet har packats i säckar, har det packats i lager. Dessa lager blir tydliga när man tömmer säcken. Det blir en typ av skikt ungefär som i en halmbal. Jag arbetar med att ta upp ett sådant skikt och sedan sprida ut det och sära på det. Detta för att materialet i bänken ska vara luftigt men packat. Om man först särar på det hårt packade materialet och sedan packar om det är det lättare att få jämna lager och uppnå en balans mellan packat material men ändå få ned syre.

 Mellan varje lager på 4 säckar så trampas materialet ned, och sedan hälls det på skållhett vatten. Därefter trampas det ned en gång till. När man trampar ner ska man tänka på att det ska vara luftigt men packat. Har man luftigt material så kommer det att fjädra i det när man trampar ner det. När det är nedtrampat är det bra om materialet fortfarande fjädrar något eftersom det då finns luft. Är det helt stumt är det för hårt packat. Använd i så fall en grep till att luckra upp det igen. Vattnet kan gärna innehålla urin. Detta kan vara speciellt viktigt om man inte har halm som redan är nerpinkad av hästarna, utan att man bara har dynga och blandar ut med färsk halm själv. Då kan det vara bra att till och med samla urin veckan innan man anlägger bänken. Jag häller på 2 st 5 liters hinkar per lager. Vattnet fungerar lite som en startmotor för att ge lite extra värme och dra igång processen. Sedan är det bara att fortsätta tills att bänken är full. Det är alltid bättre att använda för mycket material än för lite. Mer material ger en högre chans till värmeutveckling. Blir det lite högt gör det inte så mycket då materialet sjunker ganska rejält på hyfsat kort tid. 

 Hur mycket material ska man ha i en varmbänk?
Det är svårt att säga men mer än vad man tänker sig. För att illustrera hur materialet beter sig när det packas ihop kommer här en del bilder som visar hur det krymper under hantering. Denna högen är 5 stycken fulla 125 L säckar som är utlagda genom att halmen har dragits isär.

Genom att bara sparka runt materialet lite och lägga det jämnare så sjunker det en del. Man märker väldigt tydligt var man behöver lägga till material när man jämnar ut det, då man kommer trampa ned rejält som i ett hål. 

När materialet ligger jämnt börjar man trampa ned det. Materialet ska fjädra men ändå packas ihop. Detta ger en ganska rejäl volymminskning. 

Slutligen kommer vattnet på och materialet trampas ned ytterligare en gång. Även här ska materialet fortfarande ha en fjädrande känsla. Men jämfört med första bilden och nu när lagret är färdigt så kan man få en känsla för hur mycket materialet sjunker ihop när man arbetar med det, och kan ge en hint om hur mycket man kan tänkas behöva ha.

När man anser att höjden på halmbädden är bra är det viktigt att isolera bänken. Den kommer alstra en hel del värme, som utan isolering läcker ut och bidrar till att bänken blir kallare snabbare än vad som önskas. Jag isolerar min bänk med halmbalar. Till min bänk går det åt 11 hela balar, 1 delad halmbal till framsidan, och en halmbal till tätning utav springor.

Springor uppstår gärna i skarvarna mellan halmbalar. Dessa kan man täta genom att använda lite lös halm och stoppa in i hålorna.

Slutligen isolerar jag även locket med gamla tyger. Man kan använda vilket tyg som helst som ex gamla mattor, lakan, liggunderlag ja vad man än har. Jag använder en gammal soffklädsel och lakan. Såhär i början när det bara ska brinna lyfter jag aldrig av tygerna. När jag sedan lägger på jord och sår då tar jag av tygerna på dagen och lägger på när solen går ned.

Nu är varmbänken färdig, och spänningen med att mäta temperaturen kan börja. Jag använder en jord termometer nerstucken i halmen. Lycka till med ditt varmbänks bygge!

Om varmbänken inte kommer igång?
De två vanligaste felen är att materialet är packat för hårt. Testa att ta en grep och lufta materialet.
Materialet är för gammalt. Då är det svårt att få bänken att brinna. Börjar den inte brinna så har man ändå en fin fin växtplats som kallbänk.
Ibland kan bänken behöva en liten extra kick för att komma igång prova att hälla på mer varmvatten gärna spetsat med urin.
Är materialet färskt och bänken ändå inte kommer igång så kan man om man orkar gräva ur materialet och helt enkelt börja om.