Höststädning vad är det?

Hösten är här! Och hos oss är det dags att låta frilandsbäddarna få sin vintervila. Men till mångas förvåning ingår det knappt någon höststädning utav trädgården, istället börjar vi redan nu preppa inför nästa säsong!

Vi täckodlar en hel del, då vi har kompakt lerjord. Täckodlingen är det som gör att vi inte direkt städar, utan snarare stökar ned. Genom att tillföra organiskt material till bäddarna året runt förvandlas sakta men säkert lerjorden till fin mull. ”Täckodlingen” som vi gör över vintern består av två delar. Dels sparar vi nästan allt växtmaterial från odlingarna och bara vänder ned. Det gör att vi inte direkt röjer eller höststädar odlingarna. Att vända jorden med grep gör den luftig för frosten som kan spränga sönder lerklumparna, men skonsam mot mikrolivet. Växtmaterialet är såpass färskt så det bryts snabbt ned under våren när värmen kommer, och ger bäddarna en fin skjuts utav kväve. 

Den andra delen är allt material från varmbänken som lassas på bäddarna. Det ger ett gott täcke åt maskarna under vintern som kan bearbeta materialet även under vintern.
Dessutom är varmbänksmaterialet mycket gödselrikt och någon extra gödsling behöver därför inte göras till våren
Varmbänk är ett återkommande tema i våra odlingar. Detta är en odlingsmetod som jag tycker bör finnas i varje köksträdgård. Och nästan ännu mer i en liten trädgård. Man är så begränsad av ytan i den lilla trädgården, därför är det viktigt att ytorna används så effektivt som möjligt, och vad är egentligen mer effektivt än en växtplats som används nästintill året runt!

Varmbänken blir som navet i våra odlingar. Den ger skörd från april-oktober. Den ger oss nästintill allt gödsel som vi behöver. Den enda tiden på året som den inte används är nov-jan. Redan i februari laddar vi varmbänken för en ny omgång som kan börja ge skörd i april då den sås i mars. Eftersom jorden i den byts varje år, behöver man inte heller tänka på växelodling.
Vill man starta sin varmbänk är hösten det tillfälle då man gräver gropen. Ju större dessto lättare att få igång den. Våran varmbänksgrop är 70 cm djup, 2 meter lång och 1.20 m bred. För att inte djur ska falla ned och skada sig i gropen täcks den över med gamla skivor, pressenning eller liknande.

Vill man piffa till trädgården lite, kan man även lägga på löv och nedklippta grenar på bäddarna.

Materialet från varmbänken räcker dock inte till alla bäddar. De bäddar som får mest material är de som kålen kommer odlas på då den är som mest näringskrävande. Där rotfrukterna ska vara lassas det på lite mindre. Och minst där bönor och ärtor skall växa då de själva tillför kväve till jorden. Det gör att jag redan nu börjar planera och tänka var nästa säsongs odlingar skall vara någonstans.

Alla odlingar får dock inte varmbänksmaterial, då vissa bäddar står kvar över vintern, så att vi kan fortsätta skörda. Detta fungerar väldigt bra för kål som brysselkål eller broccoli. Dessa bäddar får istället en sista näringsgiva med lite blod och benmjöl.

                    

   

Mycket mer än så gör vi inte i odlingarna på hösten. Vi höstsår inte rotfrukter, för vi har inte sett något försprång för dem, snarare tvärtom att de är något senare än de vårsådda. Däremot så vintersår vi mycket vilket jag återkommer om i ett senare inlägg. Frostkänsliga växter täcker vi med halm och granris för att skydda dem lite extra. Samt att jordgubbarna också klipps ned. Genom att täcka bäddarna inför vintern, blir de snabbare varma på våren då de tinar lättare. Mikrolivet hålls igång även under vintern. Kompakt lerjord blir lättare och får de fina egenskaperna att den är mullrik men ändå håller vatten bra. Vilket allt tillsammans ger en längre och mer effektiv odlingssäsong då man hinner så grönsaker i flera omgångar vilket är så viktigt när ytan är liten. 

Följ oss gärna på vårat Instagram konto, där laddar vi upp bilder kontinuerligt och året runt från odlingarna.