Radhusets potatisar 2018

Vi går nu in i mars. Snart får man börja så sina tomater, plantera om chili, kronärtskocka och annat tidigt som man sått. Och det är dags att beställa hem potatis!

Potatis är en gröda som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Är det tre saker som jag tycker är ett måste i en köksträdgård så är det kål, potatis och baljväxter. Dessa tre grödor ger stor skörd, är ofta pålitliga även om vädret är dåligt och roliga att odla. Då det finns så många olika sorter är det lite av ett gissel att välja vilka man ska ha. Helst hade jag tagit hem allt!

Här i zon 4/5 brukar det gå bra att sätta ut tidig potatis ungefär till valborg. Jag förrotar mina potatisar ca en månad före planerad utsättning. Vill du läsa mer om hur jag rotar potatis kan du gärna kika in på förra årets potatis inlägg här http://radhusetannorlunda.blogspot.se/2017/04/potatistider-men-hur-gor-man.html
Det innebär att det går bra att beställa hem och fundera över sättpotatisen hela mars månad. Jag väljer att beställa hem den tidigt då jag ofta har med någon raritets potatis som tyvärr brukar sälja slut fort.

Det också väldigt roligt att prova sig fram bland alla sorter. Därför så byter jag ut många sorter mellan säsongerna. Några sorter får vara kvar och det är de som smakat extra bra, gett extra bra skörd eller har haft någon speciell egenskap som gör att de utmärker sig från övriga sorter.

I min potatisplanering får jag plats med ca 8 sorter, ett kilo utav varje förutom den tidiga potatisen där det finns utrymme för ca 4 kg sättpotatis. Tillsammans blir det att vi tar hem 10 kg sättpotatis utav 8 sorter.
Den största utmaningen med att odla potatis är bladmöglet. Slår det till då är det bara att kapa blasten. När blasten är kapad så räddar man de knölar som finns i jorden från att angripas men plantan kan heller inte sätta fler knölar. Bladmöglet trivs i fuktig varm miljö. En varm sommar med mycket regn är ur potatisodlingssynpunkt en fruktansvärd sommar.
Därför säkrar vi upp potatisskörden så gott det går. Dels genom att välja potatisar ur alla skördeskeden tidig, medel och sen. Men också genom att välja sorter med olika resistensnivå mot bladmöglet.
Då odlingen också är liten på 10 kvm men ska ge en stor skörd så väljs sorter som gärna ger en hög avkastning, men samtidigt behåller smaken.
På dessa egenskaper hittades 18 potentiella sorter ur Larsvikens sortiment. Dessa arbetades sedan ned till fyra nya sorter och fyra sorter från förra året.

Årets 18 utvalda sorter som skulle behandlas ned till 8.

Midsommarpotatis (tidiga sorter)
I vår zon brukar tidig potatis hinna ge knölar till midsommar. Nackdelen med många tidiga sorter är att de ofta är vattniga och lite smaklösa, speciellt om de jämförs med sommarpotatisen. Dessutom lämpar sig de tidiga sorterna inte för inlagring. Denna skörd är därför enbart till för färskkonsumption under sommaren.
Vi odlar två sorters tidig potatis, där vi köper 3 kg utav en sort och 1 kg utav en annan. För att kunna ha en stor skörd men samtidigt pröva nya sorter.

Timo- Denna sort odlade vi förra året och var nöjda. Smaken är helt OK, den ger skörd till midsommar och ger stora välformade knölar. Den tål också kall jord bättre än andra sorter.

Verona- Årets nykomling i denna kategori. Den blev vald på sina egenskaper att den är mycket tidig, har en mycket god smak och är ganska resistent mot bladmögel men också andra sjukdomar.

De tidiga sorterna som vi valde och strök.

Timo från förra årets skörd. Många knölar var i denna storlek 

Sommarpotatis (medelsena sorter)
Sommarpotatisarna kan ge skörd under juli månad om vädret är bra. Vanligast hos oss är att de blir färdiga strax i slutet på juli månad/början på augusti. I denna kategorin finns det största sortutbudet. Därmed är det i denna kategori som det också finns mest smak skillnad. Många sommarpotatisar går att lagra in under hösten, men inte alla.
Vi odlar fem sorters sommarpotatis där vi köper 1 kg utav varje sort.

Amandine- Detta är en sort vi haft med i odlingarna sedan start. Den ger inte så stor skörd, men är otroligt god som kokt med lite smör och hackad gräslök till. En av sommarens höjdpunkter!

Allians- En nykomling för i år. Enligt beskrivningen verkar denna sort vara en dröm för potatisodlaren. Den ska ha en smörig smak, ge stor skörd och ha hög resistens mot bladmögel. Vi får se om den lyckas leverera.

Pink Fir Apple- Detta är en riktig raritetspotatis. Den anses vara europas äldsta potatissort. Smaken är väldigt god, ganska starkt nötig. Den gör sig bra som kokt, rostad eller stekt. Skörden från denna sort är helt fantastisk. Vi tog upp 22 kg från 1 kg sättpotatis. Dess enda stora nackdel är att den har ingen resistens mot bladmöglet.

Anya-Detta är en sort som är framavlad ur sorten Pink Fir Apple. Pink är en sort jag blev väldigt förtjust i förra året. Då Anya är framavlad ur denna så ska smaken vara liknande men då den är mordernare har den även medelresistens mot bladmögel. Detta är mitt safecard för att få Pink potatisens smak om det är bladmögelsäsong.

Charlotte-Denna sort ska vara ganska lik Amandine men ge en större skörd. Vi provar därför ut den för att se om den kan ersätta Amandine. Den har en medelresistens mot de flesta sjukdomar.

De sommarpotatisar som vi valde och strök.

Amandine från förra årets skörd.

Höstpotatis(sena sorter)
Höstpotatis är sorter som blir klara ungefär i början/mitten utav september. Detta är sorter som lämpar sig extra bra för inlagring över vintern och därför fortfarande håller sig fina ända fram till våren. Många sorter i denna kategori är mjöliga och gör sig bra i gratänger, grytor och mos. Vi odlar enbart en sort dels föratt vi inte är så förtjusta i mjöliga sorter. Men också då dessa sorter ligger som mest i farozonen för bladmögel och kanske inte hinner utvecklas.

Highland Burgundy Red som potatismos. Den rosa färgen behålls vid kokning.

Highland Burgundy red- Här provar vi ingen ny sort i år. Vi fastnade för denna raritetspotatis då den är väldigt festlig med sitt rosa kött. Smaken är bra i mos och den gav en stor skörd 16 kg från 1 kg sättpotatis. Resistenttålighet är tyvärr okänd hos denna sort och då förra året var en bra potatissommar utan bladmögel så vet vi inte hur denna sorten står sig en dålig sommar. Den fick bli kvar för att se hur tålig den är och om den kan behålla sin höga avkastning även i år.

Den två sena sorterna som vi valde emellan.

De sorter som vi har strukit ur listan har vi resonerat bort på olika aspekter. Bland de tidiga sorter så togs de strukna bort pågrund utav resistenstålighet som var lägre hos vissa sorter. Att de verkade lite sena eller att avkastningen verkade bli låg. De sommarpotatissorter som valdes bort var pågrund utav låg resistens mot nematoder. Nematoder gräver små hål i potatisen som sambon hatar. Inca Belle som valdes bort i den sena kategorin var pågrund utav låg nematodresistens och att jag ville ha minst en potatis med lite rolig färg.

Föreläsning Mars

Våran lilla odling expanderar inte bara i odlingarna utan också i läsare, och andra odlingsintresserade. I år kommer vi därför att börja åka ut och föreläsa.
Första anhalt i vår blir på Heby bibliotek. Den 1:a mars klockan 17.00-19.00.
Fri föreläsning för alla.

Temat kommer vara odling på den lilla ytan, hur man kan genomföra det effektivt och få ut minst lika stora skördar som de som har en villa tomt. Den lilla ytan kan vara allt möjligt, allt ifrån balkongodling, till koloni lott, till radhustomt. Tyngden kommer ligga på tekniker och grönsaksgrupper för dessa små ytor.

Vore jätte kul om många kommer, så bor du i närheten ta tillfället i akt och boka datumet så hoppas jag vi ses!

Radhusets sortlista 2018

På vår lilla radhustomt på ca 200 kvm får vi plats med nästan 100 olika sorters grönsaker och ca 30 sorters sommarblommor.

När odlingarna planeras tänker vi mycket kring samplanteringar att vi vill ha en sort för färskkonsumption och en för lagring och att vi satsar lite extra på särskilda grönsakssorter vissa år.
I år har vi valt att satsa lite extra på lök, bönor och kål odlingar. Nedan kommer jag lista våra sorter och skriva lite kort hur vi har kommit fram till att välja just dessa.
När det gäller fröinköp köper vi först och främst de fröer som tagit slut, i andra hand kommer nyheterna i de grönsaksgrupper som vi valt att fokusera på och i tredje hand köper vi fröer som vi vill provodla.  Potatisen ingår inte i denna frölista utan får en egen lista längre fram.

Kål

Kål är en grönsaksgrupp som vi tycker väldigt mycket om. Den är rolig, utmanande och vacker att odla.Den lämpar sig bra för vintersådd och experimenterande med serieodlingar. Man kan även göra mycket i matväg med de olika kålsorterna. Årets nyhet i denna grupp är broccolo, som är en variant av broccoli. Vi provodlar även en ny brysselkål, rosenkål, vitkål och en extra snabb spetskål för serieodling. 

                                       Spetskålen Kalibos

Blomkål-Igloo

Broccoli-Piracicaba

Broccolo-Romanesco Natalino

Brysselkål- Long Island

              Red Ball

Flower sprouts-Kalettes garden mix

Grönkål- Dwarf green curled

Red russian

    Kålrabbi-Wiener Blå

Palmkål- Nero di Toscana

Rödkål-Red express

Savoykål-Vertus 2

Spetskål-

 Cuor di bue

                                Early jersey wakefield

            Kalibos     

Vitkål-Brunswick

                 Early Ditmarsh

Rotfrukter

Rotfrukter är trevliga att lagra över vintern. Många passar även bra för den som inte har så mycket eller bra lagringsutrymme. Vi har lagrat morötter i fuktig jord i träbackar i köket (rumstemp.) med gott resultat. Vissa sorter som vi odlar är dock till för färskkonsumption under sommaren, som de extra spröda söta morötterna. Även rotfrukterna har potential för serieodling då vissa sorter med fördel kan sås senare på sommaren för höstskörd. I år provodlar vi palsternacka, kålrot och rättika.

Sommarmoroten Amsterdam forcing Gulbetan Touchstone Gold och
Brysselkålen Early Half Tall.

Blekselleri-Giant red

Gulbeta-Touchstone gold

Hösmorot-Autumn king

Sommarmorot-Amsterdam forcing

                 Purple dragon

Kålrot-Lomonde

Majrova-Purple top white globe

Palsternacka-White gem

Polkabeta-Chioggia

Rättika-Red meat

Rödbetor-Cylindra

              Forono

Rädisa-Cherry belle

             Plum Purple

Kryddor

Kryddor är mycket tacksamma att odla medstora skördar på liten yta. De är lättlagrade då man kan frysa, torka och göra eget örtsalt. Vi är ganska nöjda med våra sorter och provar inte så mycket nytt. De är även de lättaste att få till blommning och därmed ta egna frön. 

Dansk körvel

Basilika-Italiensk storbladig

Dill-Mammuth

Körvel-Anthriscus cerefolium

Libsticka

Oregano-Kungsmynta

Persilja-Gigante di Napoli

Timjan-Thymus vulgaris

Fruktgrönsaker

Tomater är för oss en riktigt utmaning vi får helt enkelt inte till det. Vi har ett litet väggväxthus där en aubergine och tomaten Brandywine bor,den är svårodlad men är så förbaskat god. I år ska vi även provodla en melon i växthuset. Resterande tomater, chili och paprioka odlas längs med en södervägg. Vi får fina tomatplantor men nästan inga blommor. I år har vi därför bytt ut hela tomat skaran mot snabba sorter på max 70 dagar och så får vi läsa på om hur vi ska få till tomatodlingen. På friland odlar vi även majs. 

Tomaten Nyagous

Chilin Santa Fé

 Aubergine-Black beauty

Chili- Jamaican bell

                     Trinidad purple coffe

Majs-Double standard

Melon-Charentais

Paprika-Klari baby cheese

         Sweet nardello

Tomater friland-Glacier

                           Ida Gold

                          Nyagous

                           Sibrijak   

                        Stupice 

                  

Körsbärstomater friland-Black sweet cherry

                          Chilega

                          Naranja

                                          Principe Borghese

                                 Tumbling tom

Tomater växthus-Brandywine

                                      Costeluto genovese

                 

Gurka, pumpa och squash

Pumpa, squash och gurka tar upp väldigt mycket plats, man skulle därför kunna tro att de inte passar i den lilla trädgården. Vi tycker tvärtom, plantorna är stora men de ger en himla hög avkastning på den yta de tar upp. Vi odlar dem lite här och där, varsom de kan få plats att breda ut sig. Pumporna har dock en egen bädd, de ger inte så många frukter per planta men då frukterna blir på flera kg räcker de till mycket mat. Vi odlar snabba sorter så att de hinner mogna innan frosten kommer. I år  provodlar vi musselsquash, pumpan Kroshka och gammla hederliga gurkan arboga vit.

Vintersquash Blue Hubbard                                                                              

Druvgurka- Arboga vit

                              Northern Pickling

                           Vert petit de paris

          Gurka växthus-Sonja

Pumpa-Rogue vif de etampes

Sommarsquash-Cocozelle

                                Custard White

Vintersquash-Blue hubbard

                     Kroshka        

      

Sallat och bladgrönt

På vårvintern fyller vi varmbänken med sallat och annat bladgrönt. Under sommaren odlas den där det finns plats eller där den behagar att själv så sig. När vi väljer våra sallatssorter väljer vi nya varje år då det finns så mycket att smaka sig igenom. Vi odlar en sort av varje typ sallat. Sallatsplantor för hög sommaren förkultiveras under sen vår då sallat inte gror i högsommar värmen.

Olika sallatssorter bla, Little Gem, Senorita, och Black seeded simpson

Batviasallat-Marvel of four seasons

Cossallat-Little gem

Huvudsallat-Muriell

Kronärtskocka-Violet de Provence

Mangold-Five colours

Malabarspenat-Rubra

Pac choi-Prize choi

Plocksallat-Lollo rossa

Rosensallat-Palla rossa

Rucola-Italiensk vild

Sparrissallat-Celtuce

Spenat-Matador

Trädgårdsportlak gul

Baljväxter

Baljväxter är lättodlade, göder marken och är oftast väldigt vackra. Många bönor lämpar sig dessutom bra för krukodling. För att göda jorden åt kålen, försöker vi ha lika mycket baljväxter som kål. I denna grupp odlar vi trotjänare som ärtan Alermann men vi provodlar gärna och mycket. Brytbönor har aldrig fungerat hos oss, i år provodlar vi två olika sorter i kruka längs södervägg. Vi ger oss även på en ny sockerärt och en helt galen asiatisk böna som skall kunna bli upp mot en halv meter lång!

Min sambo älskar kikärtor i år får även dem en plats i odlingarna.

Störbönan Blauhilde

Märgärten Kelvedon Wonder

Bondböna-Witkiem

Brytböna-Mascotte

Kikärt-Principe

Märgärt-Alderman

Sockerärt-Carouby de mausanne

Sparrisböna-Red noodle 

Störböna- Blauhilde

Rosenböna-Painted lady

Vaxböna-Rocquencourt

Lök

Hitills har vi odlat lök enligt Åke Truedssons metod där man maxar en pallkrage med sättlök och skördar från maj-september. I år utökar vi lökodlingen med vitlök och purjolök. När vi ändå ska provodla purjolök passar vi på att experimentera med lök från eget frö, vi kommer därför så våran röd och gullök till pallkragen. 

Gul, vit och rödlök i pallkrage tidigt i juni

Gräslök

Gul lök- Sturon

Purjolök-Lungo d`inverno

Röd lök- Red baron

Vitlök-Messidrome

                   Violet de cadours

Sommarblommor

Vad vore våra odlingar utan våra små vilda hjälpredor? Förutom alla grönsaksblommor vill vi förse våra vilda vänner med mat hela sommaren. Vi odlar därför en mängd olika sommarblommor. Alla är valda för att gynna de vilda pollinerarna. Vi odlar dem mellan grönsakerna i bäddarna där de får plats. Dessutom får man den där brokiga härliga känslan på odlingarna med lite blommor mitt i allt. 

Humla på blåklintsblandning

Atlasblomma-Cattleya

Blomsterlin-Rubrum

Blomman för dagen-Heavenly blue

Blåklint-Gammeldags vildform

Broksalvia-Blue Monday

Buskkrasse- Jewel mix

Gurkört

Honungsfacelia-Angelia

Jungfrun I det gröna- Miss jekyll

Jätteverbena

Lejongap-Rainbow

                     Black prince

Luktärt-Black Knight

                  Fransicus cupani

Oljelin- Iduna

Prunkfjärilsblomster-Joyride

Ringblomma

Rosenskära-Early summer

Rödklöver

Solros-Giant yellow

Tagetes-Linné tagetes

Vallmo-The giant

               Dannebrog

             Single Red

            Lady Bird

Ängsblandning

Sortgallring i frökatalogen

Idag fortsätter jag på högaktuella ämnet frö inköp. Denna gång tänkte jag gå igenom hur vi gör när vi väljer sorter till våra land, och de misstag vi gjort som lett upp till hur vi väljer frön.

När vi flyttade in i Radhuset för tre odlingssäsonger sedan fanns ingenting i odlingsväg. Det var bara en enda stor gräsmatta med en pion.

Jag har haft ett intresse för odling sedan liten men inte haft någon möjlighet att utveckla det. När jag äntligen fick en trädgård siktade jag in mig på stora odlingar, jag ville få utlopp för odlingslusten och kreativiteten med odling. Vi grävde ett 55 kvm stort land, det tog hela våren. I april stod jag där utan fröer. Som många nybörjare åkte jag ned till närmsta trädgårdskedja och köpte mig ett 10 tal fröpåsar av diverse komersiella märken. 

När jag valde mina första påsar tittade jag nästan bara på om fröpåsen såg rolig ut. -Det kan ju inte vara så stor skillnad på frö och frö. Jag tänkte att förkultivering inte skulle bli ett hinder. Det var ju bara att dra upp frön inomhus och på fröpåsen stod det ju förkultivering mars-april. Detta insåg jag senare på säsongen var ett nybörjarmisstag. Vissa sorter gav ingenting för det var sorter som inte passade för min odlingszon eller som var uppdragna på tok för sent. Vissa sorter gav jätte fint, fick tillochmed egna frön. Men besvikelsen var enorm när jag satte dessa frön året efter och inte alls fick den sorten jag odlat året innan. 

Dessa misstag gjorde att jag läste på och började se mig om efter frön på annat håll. Jag läste på om F1 hybrider och insåg att alla fröpåsarna jag köpt var just F1 hybrider. 

Jag ville ju ta egna frön, målet var en hållbar självförsörjande odling. 

När jag letade efter sortäkta fröer på nätet inför nästa säsong hittade jag Runåbergs fröer. Inga F1 hybrider i deras sortiment så risken att inte kunna ta eget frö eliminerades, det var bara att härja vilt bland sorterna. Men jag började fundera över varför det egentligen finns tio sorters rödbetor? Eftersom det var stor skillnad på frö och frö, vad innebar sortskillnaden? Hur stor inverkan hade den?

Zon kompabilitet var något viktigt. Ingen ide att odla en pumpa för zon 1 i zon 4/5. Smak skilde sig mellan sorterna, därav valdes många fröer på smak beskrivningarna. Stor skörd var också viktigt så därför valdes sorter som gav bra. 

Odlingen blev mycket roligare andra säsongen med sortäkta fröer, eftertanke kring sortvalet och experimenterande med såtid. Helt plötsligt gick många grönsaker bra. Det fanns nästan ingen grönsak som inte gav något. De fröer som samlades in kunde användas nästa år. Det gav en säkerhet till odlingen att även om jag inte får tag i sorten kommande år så har jag kvar den. Det väcktes en kreativitetslust att odla utanför fröpåsens strikta ram för sådd och våga prova mig fram istället.

Jag började även intressera mig för biologisk mångfald i odlingarna. Då vilda bin och fjärilar fullkomligt exploderade i vår trädgård. Många olika sorter ger förutsättningar för många olika insekter och arter av insekter. Därför vill vi odla så många sorter det bara går på vår lilla yta.

När vi idag väljer ur frökataloger följer vi dessa punkter: 

• Inga F1 hybrider, alla sorter vi odlar vill vi kunna ta eget frö på.
• Zon kompabilitet, det ska inte vara omöjligt att odla sorten här (zon 4/5). Vi kan tumma på zonerna och gå ned en eller två zoner och testa på våran varmaste odlingsplats. 
• Utvecklingstid, sorterna ska hinna i vår zon, vi serieodlar gärna( läs gärna mer om serieodling här https://farbrorgron.blogspot.se/2016/09/serieodla-pa-friland-och-pallkrage.html) och väljer därför hellre sorter med kortare utvecklingstider.
• Sort egenskaper, vi odlar på styv lera därför väljer vi sorter som gärna trivs i sådan jord och rotfrukter väljer vi sådana som inte blir så långa utan växer grundare och inte behöver kämpa mot leran. 
• Avkastning, vi väljer framför allt sorter som ger en rik skörd.
• Blommor, vi väljer framförallt sorter som går bra ihop med grönsaker och hjälper dem i sitt växtsätt eller skyddar dem mot skadedjur. Samt blommor som främjar bin och fjärilar.
• Mångfald, vi odlar många olika grönsaker och sällan bara en sort utav varje grönsak.
• Smak, vi testar i första hand sorter som har en tilltalande beskrivning gärna söta smaker. 

Detta ger en biologisk mångfald, en självförsörjande, hållbar odling med utrymme för kreativitet och experimentlust. Vi köper våra frön i första hand från Runåbergs och Impecta då de har stort utbud på ekofrö och sortäkta fröer.

Värdegrunder, hållbarhet och F1 hybrider

Nytt år, ny odlingssäsong som man sakta kan börja starta. Många har fått hem frökatalogerna. Man börjar mysa ned sig om kvällarna och spenderar timmar med att bläddra bland alla spännande nyheter.

Min första tanke var att skriva ett inlägg om hur vi i våra odlingar väljer sorter inför årets odling. Men när jag började formulera ett sådant inlägg insåg jag att det finns en hel del tankar kring det valet som behöver klargöras. Nämligen tankarna kring hållbar odling och vilken värdegrund vi egentligen strävar att odla efter.

Som hobbyodlare är det extra viktigt för mig att man odlar hållbart. Hållbar odling innebär att man kan skapa ett självförsörjande kretslopp i trädgårdsodlingen. Kretsloppet innefattar ganska många bitar, gödseltyp, hur man får fram ny jord men också fröförsörjning.

Just frön är högaktuella nu när vi sitter där med våra kataloger.

Men vad är ett hållbart frö?

Ett hållbart frö är ett frö som är fritt, som kan ge en fröskörd så att man som odlare dels kan bli självförsörjande på sitt frö. Men också att jag som hobbyodlare ska kunna bidra till mångfalden och ta fram nya sorter. Sorter som är anpassade just för området man odlar i.
Förr i tiden kunde man hitta en egen sorts åkerböna i nästan varje ort. En böna som var optimerad för just de odlingsförhållandena på orten. Att ha sådana optimerade sorter bidrar till hållbarhet då en sådan sort kan kräva mindre vatten, ge bra avklastning i täckodling eller klara av kyla bra etc. Helt enkelt en sort som tär mindre på jordens reurser för den är optimerad för platsen den växer på. Dessutom ger många sorter en mångfald till naturen. Olika sorter har olika utformning och gynnar olika typer av insekter. En stor mångfald bland våra odlade sorter i trädgården ger en stor biologisk mångfald i naturen.

I dagens fröhandel finns det sorter där denna typ av hållbarhet är svårare att uppnå om det ens är möjligt. Nämligen F1 hybriderna.
Tanken från början med hybridsystemet var att fröföretagen skulle få kontroll över utsädet i form utav genuttryck. En F1 hybrid har fördelarna att de producerar jämnare, och med högre avkastning för att genvariationen inom populationen är väldigt låg. Detta skulle ge en säkerhet till lantbruket. Genom inavel av två plantor blir den genetiska mångfalden i plantan låg och därmed risken för genförändringar låg.

Men genom att hybridsorterna är inavlade är dess avkomma antingen steril så att den inte ger några frön alls. Eller om den är fertil så kommer den inte likna moderplantan. Det är möjligt att åstadkomma en stabil sort från F1 hybridernas avkomma men det tar många generationer och det man slutar med är inte likt det man började med.
För att få exakt samma egenskaper på avkomman behöver föräldraparet vara känt. Dock är kombinationen av föräldrar något som företagen håller hemligt. Därmed är det enda sättet att få F1 hybridens egenskaper är att köpa fröna om och om igen.

Eftersom tillgång och efterfrågan styr företagens agerande så sker en urvattning av marknadens mångfald med F1 hybrider. Tio olika sorters blåklint ska produceras, distruberas och säljas. Vissa sorter kommer inte sälja lika bra som andra. Varför ska då företagen tillhandahålla en fröproduktion för tio sorters blåklint? Ur företagens synvinkel är det mer åtråvärt att bara sälja de sorter som de flesta vill ha. Därmed minskar den biologiska mångfalden.
Jämför man med fria frön, styrs även deras marknad av samma regler.
Skillnaden är att om ett fritt frö försvinner från marknaden kan sort mångfalden fortfarande upprätthållas då odlare kan ta fram egna frön och bevara sorten.

Som hobbyodlare bör man fundera kring vilka värdegrunder man vill odla sina grödor efter och vad för typ av frökontroll och fröförsäljning man är villig att stödja.

Eftersom vi som driver odlingen i Radhuset vill bidra till att bibehålla en biologisk mångfald inom hobby odlingen och vi vill se fler sortäkta sorter på frömarknaden så väljer vi bort F1 hybriderna i odlingen.

Vitlöksdags!

Som jag skrivit i ett tidigare inlägg i år ha inte för bråttom! Detta gäller även på hösten. Många höstsår fröer som morot, det gör inte jag. Jag tycker inte man vinner något på det. Men ska man göra det ska ju fröet inte gro. Gror det, kommer kylan förstöra det. Både fröer och engagemang går till spillo.
Det enda som jag planterar på hösten är lökar både blomsterlökar men också vitlök. Även dessa ska inte gro för då ruttnar de under vintern. Tanken är att de bara ska rota sig. Lökar rotar sig väldigt fort ca 1-2 veckor. Man behöver alltså bara hålla tjälen stången en kort tid.

Jag sätter gärna min vitlök så sent det bara går. Och det går att vänta länge, till och med tills jorden har frusit något. Det är enligt min erfarenhet bättre att plantera i något frusen jord än alldeles för varm.

Att inte ha så bråttom har också sin fördel i att man kan köpa utsädet för halva priset då det oftast reas ut såhär på höst/vintern!

Såhär planterar jag vitlök i frusen jord.

Först gräver jag ut den frusna jorden, för än har inte tjälen satt sig igenom hela pallkragen. Djupet är varierande men i genomsnitt ca 10 cm. Till detta arbete är grepen det mest behändiga verktyget att använda.

Jag fyller upp pallkragen med lite gödsel, och påsjord som jag förvarat i garaget. Den är kall men inte frusen. I denna jorden placerar jag ut vitlöken med lagom avstånd. Böcker säger att man ska plantera med ca 15 cm mellanrum mellan lökarna och ca 25 cm mellan raderna på 5 cm djup. Jag höftar och sätter enligt ögonmått. Det brukar fungera minst lika bra och ge mig plats för fler lökar.

När klyftorna har placerats ut trycker jag ner dem något  jorden. Krossar sönder den frusna jorden, lägger den uppe på och drar på ett lock. Locket kommer ge ett lite varmare klimat i kragen ca 2 veckor framåt, alldeles lagom tid för vitlöken att rota sig. Samt att den frusna jorden kommer smälta något, och bidra med vatten till vitlökarna. Detta gör att jag slipper vattna och riskera att vitlöken fryser sönder i vatten.
Vill man inte offra en hel pallkrage till vitlök går det även utmärkt att plantera vitlök i kruka nu. Se bara till att krukan inte hamnar för varmt, och använd gärna kall jord då det hämmar vitlöken från att gro.

Höststädning vad är det?

Hösten är här! Och hos oss är det dags att låta frilandsbäddarna få sin vintervila. Men till mångas förvåning ingår det knappt någon höststädning utav trädgården, istället börjar vi redan nu preppa inför nästa säsong!

Vi täckodlar en hel del, då vi har kompakt lerjord. Täckodlingen är det som gör att vi inte direkt städar, utan snarare stökar ned. Genom att tillföra organiskt material till bäddarna året runt förvandlas sakta men säkert lerjorden till fin mull. ”Täckodlingen” som vi gör över vintern består av två delar. Dels sparar vi nästan allt växtmaterial från odlingarna och bara vänder ned. Det gör att vi inte direkt röjer eller höststädar odlingarna. Att vända jorden med grep gör den luftig för frosten som kan spränga sönder lerklumparna, men skonsam mot mikrolivet. Växtmaterialet är såpass färskt så det bryts snabbt ned under våren när värmen kommer, och ger bäddarna en fin skjuts utav kväve. 

Den andra delen är allt material från varmbänken som lassas på bäddarna. Det ger ett gott täcke åt maskarna under vintern som kan bearbeta materialet även under vintern.
Dessutom är varmbänksmaterialet mycket gödselrikt och någon extra gödsling behöver därför inte göras till våren
Varmbänk är ett återkommande tema i våra odlingar. Detta är en odlingsmetod som jag tycker bör finnas i varje köksträdgård. Och nästan ännu mer i en liten trädgård. Man är så begränsad av ytan i den lilla trädgården, därför är det viktigt att ytorna används så effektivt som möjligt, och vad är egentligen mer effektivt än en växtplats som används nästintill året runt!

Varmbänken blir som navet i våra odlingar. Den ger skörd från april-oktober. Den ger oss nästintill allt gödsel som vi behöver. Den enda tiden på året som den inte används är nov-jan. Redan i februari laddar vi varmbänken för en ny omgång som kan börja ge skörd i april då den sås i mars. Eftersom jorden i den byts varje år, behöver man inte heller tänka på växelodling.
Vill man starta sin varmbänk är hösten det tillfälle då man gräver gropen. Ju större dessto lättare att få igång den. Våran varmbänksgrop är 70 cm djup, 2 meter lång och 1.20 m bred. För att inte djur ska falla ned och skada sig i gropen täcks den över med gamla skivor, pressenning eller liknande.

Vill man piffa till trädgården lite, kan man även lägga på löv och nedklippta grenar på bäddarna.

Materialet från varmbänken räcker dock inte till alla bäddar. De bäddar som får mest material är de som kålen kommer odlas på då den är som mest näringskrävande. Där rotfrukterna ska vara lassas det på lite mindre. Och minst där bönor och ärtor skall växa då de själva tillför kväve till jorden. Det gör att jag redan nu börjar planera och tänka var nästa säsongs odlingar skall vara någonstans.

Alla odlingar får dock inte varmbänksmaterial, då vissa bäddar står kvar över vintern, så att vi kan fortsätta skörda. Detta fungerar väldigt bra för kål som brysselkål eller broccoli. Dessa bäddar får istället en sista näringsgiva med lite blod och benmjöl.

                    

   

Mycket mer än så gör vi inte i odlingarna på hösten. Vi höstsår inte rotfrukter, för vi har inte sett något försprång för dem, snarare tvärtom att de är något senare än de vårsådda. Däremot så vintersår vi mycket vilket jag återkommer om i ett senare inlägg. Frostkänsliga växter täcker vi med halm och granris för att skydda dem lite extra. Samt att jordgubbarna också klipps ned. Genom att täcka bäddarna inför vintern, blir de snabbare varma på våren då de tinar lättare. Mikrolivet hålls igång även under vintern. Kompakt lerjord blir lättare och får de fina egenskaperna att den är mullrik men ändå håller vatten bra. Vilket allt tillsammans ger en längre och mer effektiv odlingssäsong då man hinner så grönsaker i flera omgångar vilket är så viktigt när ytan är liten. 

Följ oss gärna på vårat Instagram konto, där laddar vi upp bilder kontinuerligt och året runt från odlingarna.