Varmbänk igen

Ett år har gått. Jag har varit mer eller mindre sämst på att uppdatera bloggen. Ska försöka ta ett rejält krafttag om den i år. Vi har ju även en facebook sida med samma namn, där det dyker upp mer korta inlägg och massor med bilder. 
Jag tänkte börja detta odlings året med inlägg om varmbänk. Dels för att jag börjar mitt odlings år med varmbänken, men också för att intresset för den gått upp rejält. Förra året visade jag delvis hur man anlägger en varmbänk. I år tänkte jag gå igenom de olika stegen mer noggrant och även ge lite tips och trix vad man bör tänka på för att lyckas med sin varmbänk.

Insamlandet av material
Beroende på vilken tillgång man har till material så kan själva insamlandet gå till på lite olika vis. Man kan samla rent häst bajs och skaffa halm att bland ut med på annat håll. Man kan sprida ut insamlingen över en flera veckors period och lagra säckarna i ett hyfsat kallt utrymme ex garage. Man kan även blanda ut häst bajset med annat material än just halm. Löv, ensilage och dylikt fungerar också. Däremot att fylla en varmbänk med spån fungerar inte. Det behöver vara ett fiber och cellulosa rikt material för att det ska brinna.
Det ska tilläggas att detta är ett riktigt skitigt jobb. Det är tungt, blött och luktar hästskit och man tar i häst skit. Blir man lite äcklad av bajs så är varmbänk något man ska skippa isåfall, för här hanterar man bajs i gigantiska lass.
Jag själv gör ett rejält ryck över en helg då jag bor ca 1 km ifrån ett trav stuteri. Jag samlar in 12 säckar per dag vilket tar mig ca 2 timmar, så 4 timmar över en helg är vad jag får lägga ned på insamling. Sedan lagrar jag mina sopsäckar fyllda med skit i garaget en vecka. Har det varit minusgrader och skiten är färsk kan den till och med vara frusen. Den veckan i garaget gör susen eftersom skiten tinar och börjar brinna lite smått. Jag tycker att detta ökar chansen för att varmbänken ska komma igång. Givetvis kan man ladda bänken på en gång om man inte har lagringsutrymmet eller lagra utomhus. Då får man bara tänka på att hälla på rejält med hett vatten när man anlägger den. Tänk på att det går åt mer material än vad man tror. Det är bättre att få med sig för mycket hem än för lite. Materialet kommer sjunka med tiden, så blir högen för hög nu i början så gör det inget. Min bänk är ca 70 cm djup, 1.10 bred och 2 m lång. Till den krävs ca 20 st proppfyllda 125 L säckar. 

• Se till att ta den mest färska gödseln. Färsk gödsel känns igen på att materialet har sin ursprungs färg och form. Häst bajset är i fina runda bollar som håller ihop.
• Se till att få med tillräckligt med halm. Torv eller spån fungerar inte.
• Blanda gärna torr halm med bajs halm och ner kissad halm.
• Om varmbänken inte startar är felet ofta för gammal gödsel. Ta inte där gödsel stacken ryker.

Gödsel som redan börjat brinna. Materialet är poröst, har ändrat färg till mer svart och multnande. Brinnande material kan även få som ett vitt damm på sig. Detta materialet vill man inte ha med sig hem till varmbänks bygget. Oftast hittar man denna typ av material i gödsel stackar som ryker.

Färsk gödsel. Materialet har tydligt kvar sin ursprungs färg och struktur. Häst bajset är i tydliga runda bollar som håller ihop. Denna typ av gödsel är perfekt för varmbänksbygge. Den är ofta kall och ryker inte. 

Såhär fulla är mina säckar. Man kan givetvis packa mindre i dem då dessa är rejält tunga. Jag föredrar att släpa tungt färre gånger än ta lätta säckar men dubbelt så många.

Grönsakssådden i maj

April var en ganska kall månad här i Uppland. Fick till och med en period mot slutet då jorden frös ca 5-8 cm ned. Man hade kunnat så några grönsaker i april ändå som bondböna, morot och persilja. Men tiden ville inte riktigt räcka till och mina för sådda bondbönor har dragit iväg rejält inomhus. Men nu i början på maj så blev det en ganska stor sådd på friland, men också en inomhus sådd.
Detta sår jag i maj månad.

Morot, sår tre olika sorter en sommarmorot Amsterdam Forcing, och två höstsorter bra för lagring, Autumn King och Flakker 2. Sommar moroten sår jag en rad av, och fyller på med ytterligare en till två rder under maj och juni. Höst morötterna har jag bara sått en halv rad av, och fyller på med ytterligare tre rader per sort när det tidigare sådda kommit upp och fått några karaktärsblad. På så sätt får jag morötter av olika ålder och skörd genom hela sommaren. De allra sista morötterna för vinterlagring sår jag sedan i juli.
Rödbeta har bara en sort i år Jannis. Utökar kanske med en sort till, även dessa sår jag i omgångar.

Sallat och bladgrönsaker. Dels sår jag på friland, plocksallat, huvudsallat, cossallat, spenat, mangold, ruccola och vintersallat. Jag fyller även på varmbänken med dessa sorter. Även om de inte hinner utvecklas fullt ut i varmbänken innan zucchinin ska flytta in i juni så kommer jag ha fina plantor att flytta från varmbänken till friland.

Bondbönor och ärtor. Mina för sådda bondbönor fick äntligen flytta ut. De har blivit super rangliga får se om dem tar sig. Samtidigt som jag planterar ut dem, så sår jag en rad bredvid. Och jag sår även en omgång till inomhus. På så sätt får jag även här plantor av olika ålder och förlänger skördeperioden så att all skörd inte kommer på en och samma gång.  Bondbönorna sår jag tätare än vad som står på fröpåsarna. Jag planterar 10 cm mellan plantorna och 15 cm mellan raderna, alltså halva radavståndet mot påsen. På detta sätt får bönorna mer stöd av varandra och man slipper hålla på med stöd. Ärtorna sår jag också i omgångar blev 12 frön sockerärtor Engelsk Sabel, 30 frön märgärtor 15 utav varje sort, Rondo och Kelvedon Wonder. Ärtor sår jag i så kallade dubbelrader. Fem cm mellan fröna och 10 cm mellan två rader. Sedan har jag 20 cm till nästa dubbelrad. Runt bondbönorna och ärtorna sådde jag även ängsblandning. 

Inomhus för sår jag majs, solros, några sommarblommor och mot slutet av maj sår jag även gurka och zucchini. I mitten av maj sätter jag även ut min för rotade potatis.

Det jag satte ut i April var dock löken. Den har kommit upp fint och när blasten blivit ca en dm hög kan de första lökarna börja skördas.

I varmbänken fyller jag ständigt på med rädisa allt eftersom de skördas. Även spenat fylls på då jag var tvungen att ta bort en rad på grund utav att den hade börjat gå i blom. 

Maj sköna maj

Nu går vi in i en ny härlig månad. Den första enligt mig riktiga vårmånaden, då de flesta frostnätter är borta och nästan allting går att så och trädgården verkligen börjar spira av grönska. Plantorna som bott inomhus kan sakta börja avhärdas, för att i slutet på månaden hamna på friland. Såhär långt har vi kommit i trädgårdspysslet när vi lämnar april bakom oss och välkomnar maj.

Köksträdgården är färdig gödslad och jordförbättrad med barkmylla.

 Att mata bäddarna med växtmaterial och jordförbättring gör sitt efter något år. Denna bädd är nu inne på sin tredje växtsäsong och märkbart mycket högre än den ny anlagda bädden.

Ny anlagd bädd

 I varmbänken skördar vi spenat och rädisa. Sallat, rödbeta, mangold, morötter och dill är på god väg och borde vara skördeklara mot slutet av juni.

I pallkragen tittar allt mer blast från löken upp.

Odlingsbädden i slänten är nu helt färdig ställd som en terass odling med två våningar.

 Runt äppelträdet trängs krokusarna som snart byts ut mot de vackra tulpanerna. 

En tur till plantskolan har det också blivit. Fyra stora fina plantor utav Blåregnet "Blue Moon" till pergolan är inhandlat och får stå i krukor tills att dess växtplats är anlagd.

Förutom Blåregn hittade jag diverse andra smått och gott plantor. Från vänster rabarber då jag insett att det är bra att ha två plantor om man vill göra glasrabarber. Röda vinbär en gammal hederlig sort som ger en rejäl buske med hög avkastning. Ramslök som jag ska ge ett försök uppe i slänten där den förhoppningsvis kan etablera sig som marktäckare. Slutligen gräslök då jag i nu 3 år försökt så gräslök från frö och inte lyckats. Jag har dock inte gett upp på den än, men i år vill jag försäkra mig om att ha gräslök till färskpotatisen.

 Provar även att göra glasrabarer. Än är det långt kvar till skörd.

Första omskolningen och skörd från varmbänken

Jag för odlar alltid mina plantor i pluggbox. Undantaget gurka och zucchini då deras fröer är så stora och de gillar inte omplanteringar. Plantor från pluggbox brukar få ett väldigt välutvecklat starkt rotsystem. Jag omskolar mina plantor när man börjar ana rötter i botten på pluggen. Iår har mina plantor stått alldeles för länge i pluggboxen, så länge att den lilla näringen som finns i såjord har tagit slut. Att plantorna lider av näringsbrist ser man i första hand på tomaterna. Bladen antar en röd eller lilaaktig ton. Detta är ett tydligt tecken på att plantan inte tar upp någon fosfor, och näring måste tillföras för att plantan ska fortsätta växa. Om man inte tillför näring kommer plantan stanna i växten och slutligen vissna ned och dö. 

 Här ser man tydligt det röda lila som uppträder när näringsbrist inträder.

Plantorna omskolas i näringsrik jord. Jag använder Hasselfors E-jord. Tomatplantorna får gärna sättas djupare än tidigare, speciellt om de ränt iväg i höjd. Alla växter i potatisfamiljen Solanum har nämligen förmågan att bilda nya rötter längs med stammen så länge de kupas med jord. Några vanliga växter som odlas ur den här familjen förutom potatis är tomat, chili, paprika och gyllenbär eller Physalis som den också kallas.

Broccolin däremot som tillhör kålfamiljen är jag noga med att inte sätta mycket djupare än tidigare i den första omskolningen. Kål får gärna skolas om två till tre gånger innan den hamnar på sin slutgiltiga växtplats. Men i den första omskolningen är stammen på plantan ganska tunn och känslig för rothalsröta. Skulle stammen hamna djupare och också stå blött då ruttnar stammen och vätsketillförseln till plantan stryps. Har rothalsröta väl inträtt finns det inget man kan göra för att rädda plantan. Kål gillar vatten, men när plantorna är så små och omskolade är jag mycket försiktig med vattning så att plantan absolut inte står blött. Ju äldre den blir och ju grövre stam den får desto mindre försiktig är jag med vattnet.

Efter ca fyra dagar efter omskolning är tomatplantorna nästan helt gröna igen och näringsbristen åtgärdad. Vid den första omskolningen kan plantorna stå och stampa i växten en stund, speciellt om man haft långa plantor som man böjt ned under jord. Detta gör de för att de koncentrerar sin växtkraft på att sätta nya rötter. När rotsystemet är färdigt brukar planta skjuta iväg med massor av nya blad. Solen i april och maj kan fortfarande stå lite lågt därför ger jag mina plantor fortfarande extra ljus.

Samma planta som i bilden ovan från pluggboxen. På bara några dagar med näring så är fosfor bristen nästan helt åtgärdad och plantan grön igen.

  Även broccolin fick sig en liten släng av näringsbrist. På kål känner man igen det på att plantan i sig verkar livskraftig och stabil men bladen börjar gulna och trilla av. Till skillnad från rothalsröta där hela plantan slokar och lägger sig ned, ofta något torr och slak.

Denna lilla planta är årets "mirakel planta". Sambon råkade välta ned en av de stora trähyllorna på pluggboxen. De flesta plantorna klarade sig med en enstaka reva i ett blad, men några plantor knäcktes rakt av på stammen. Jag gallrade inte bort dessa knäckta plantor på en gång utan väntade tills jag ändå skulle skola om dem. En av de knäckta plantorna har dock tagit sig ändå, så den fick en chans och blev omskolad. Nu är det en av mina största och frodigaste kålplantor även om den ser lite lustig ut med sin knyck på stammen.

Barnkammaren med extra lysrör är nu proppfull av små plantor. Ca 60 plantor har det blivit hittills och mer kommer.

 Varmbänken har skördats på sin första skörd den här veckan. Blev två mindre nävar spenat och några rädisor. Spenaten är av sorten Matador, och rädisorna är Plum Purple.

Vad kan man då göra med en såhär liten skörd? Man kan ha den som ett litet middagstillbehör i form utav sallad. Men vi föredrar att använda det till en nudelsoppa lunch. Som är enkel att laga på äggnudlar, en buljong tärning och hackade vår primörer.

Köksträdgårdens hjärta

Bi och fjärilshörnan är nu färdigställd, i alla fall vad gäller jord och organisering. Nu är det bara sådd av blomster som är kvar. Är riktigt nöjd med denna delen av köksträdgården, när växthuset kommer på plats mot väggen kommer det verkligen bli kökslandets hjärta. Dessutom lockas bina in i växthuset om det är en stor buffé utanför.

Virket och markstenen till pergolan kom i veckan. Blåregnet väntas fortfarande men det borde dyka upp någon gång framåt maj. Idag ställdes plintarna ut för att försöka uppskatta storleken på pergolan. Trädgårdsmöblerna fick agera skala.

Runt äppelträden är vårlökar planterade. Dessa inhandlades på rean i höstas och sattes när tjälen hade börjat ta sitt grepp om marken. De kommer upp fint, nästan ingen lök som inte kommit upp. Här är tulpan arrangemanget kring Åkerö trädet. Hoppas bara inte rådjuren hittar till dem. 

Ytterligare ett av de tre tulpan arrangemangen kring Åkerö.

Runt Transparante blanche trädet sattes en tulpan och allmän lökmix. Krokusarna tittar glatt upp. När jag satte lökarna fick alla en näve benmjöl under sig.

På andra sidan trädet är krokusarna dock inte lika frodiga, får fylla ut i höst så att en vacker krokus ring bildas.

Årets första Jordskörd!

Jag tycker april är en ganska stressig månad. Det är många inomhus sådder som ska hinnas med, en hel del omskolning och så brukar man alltid bli förkyld!
Vilket jag varit hela denna veckan, veckan innan blev det stressigt med jobb och annat i kombination med att bloggen är ny, så rutinen för bloggandet har inte riktigt satt sig så var det ett tag sen jag skrev.
Men det har hänt en del ute i trädgården sen sist.
Dels är hela altanen nu riven så det är riktigt stökigt i trädgården, men det ska nog bli snyggt när allt blir färdigt. Virket till både pergola och växthus är beställt kommer förhoppningsvis på måndag så helgen blir till att skissa mer exakt hur markplattan ska läggas då blåregnet ska ha 4 stycken växtplatser. Men komposten har också nästan tinat så årets första jordskörd kunde göras. Komposten är egenbyggd med två fack. Den startades helt från början förr förra sommaren så det är 3:e sommaren som vi har den nu. En vanlig kallkompost, den står rakt på backen, inga extra vindskydd eller lock. Denna kompost används till trädgårdsavfall, grästuvor, gamla grönsaker från landet, blast, löv mm. Den enda "mat" som åker i denna komposten är ett och annat äggskal. Så det är en ganska långsam kompost men den ger ändå bra med utdelning. 
Två fulla fina skottkärror kunde tömmas ur den nu. Mer finns att ta av när den tinat lite till. Jag tar dock inte allt ur jordfacket för jag vill ha kvar mikrofloran så att nästa lass kan ta del av den och brytas ned effektivt.

 Såhär mycket jord blir det efter 1½ år. Jorden är inte super näringsrik eftersom det bara är trädgårdsavfall och regnet spolar bort en del. Men strukturen på denna jorden är superfin så för oss som har mycket lerjord är denna jorden helt kanon till att förbättra jorden med i ex hallonland eller runt fruktträd där man kanske använt mycket köpejord.

 Även lökar drar nytta av kompostjorden. Den är ju ändå hyfsat näringsrik så en liten extra skjuts får plantorna av jorden vilket de så väl behöver eftersom de lagrar energin från jorden i löken. Dessa lökar köpte jag på rea i höstas. Vill nog säga att ca 85% av de lökar jag satte har tagit sig och kommit upp. Här är mina fina tulpaner, som jag innerligt hoppas att inte rådjuren hittar till, utan att man faktiskt kommer få se deras prakt om några veckor.

Några krokusar har börjat titta upp med blommor. 

Fruktträd kräver en hel del näring och bra jord eftersom de ska sätta frukt, och att sätta frukt är ganska energikrävande. Många villaägare glömmer gärna bort sina fruktträd och bara låter dem vara, och kliar sig sedan ofta i huvudet när trädet inte sätter frukt trots några år på nacken. Till att börja med ska man inte låta gräs eller andra blomster växa upp kring trädet förens efter ca 5 år. Detta för att trädet ska få ordentligt med näring i sina tillväxt år. Låter man gräs växa upp kommer gräset att tjuva näringen ifrån trädet, och trädet växer sämre eller sätter ingen frukt. Jag har satt lökar "runt" mina träd genom att gräva en ny växtplats för just lökarna som är utanför själva trädets planteringshål och hoppas på så sätt att de inte ska störa trädet. Här i våran trädgård har vi jätte tråkig jord, tunt lager matjord sedan någon grus/sandblandning och sedan alv. För att förbättra denna tråkiga jorden användes en del köpejord när träden planterades, men den är inte heller super optimal och efter en växtsäsong ser jorden lite ledsen ut. Så för att ge fruktträden en bra start på våren med lite extra näring och fin jordstruktur så fick både bärbuskar och fruktträd ett gott lass med kompostjord. Med tiden borde träden ha riktig lyxjord runt fötterna.

Fruktträden efter vintern

Lite ny lyxig kompostjord gör träden glada. Man måste dock vara noga med att fortfarande inte begrava ympstället om man har unga träd, för då ruttnar trädet. Alla mina fruktträd och bärbuskar är planterade förra året eller sommaren innan och bär redan frukt.

Vinbärsbuskarna har varit täckta med lite löv, löven får vara kvar och täcks över med kompostjord. De kommer multna och fortsätta ge fin struktur till jorden.

Den här stackars vinbärsbusken var väldigt attackerad av bladlöss förra året och växte knappt till sig. Den har dock gröna blad så den får en ytterligare chans till iår och med lite ny fräsch lyxjord hoppas jag att den kommer igång.

I varmbänken händer det en hel del också. I princip allting som är sått har nu kikat upp och växer så det knakar. Hoppas snart på skörd av i alla fall rädisor och spenat.