Vem behöver gym när man har trädgården?

De andra dagarna av påskhelgen var desto mer produktiva i form utav odlings relaterat arbete.
Fick massor gjort ute i trädgården men allt arbete resulterade även i att vi nu har en extremt stökig tomt. Men när det blir färdigt och kommer iordning blir det nog riktigt bra.

Hallonen fick sig lite omtanke. Tänkte ha klippt dem i höstas men det blev inte av. Hallon sätter frukt på fjolårets skott. Årets hallonkvistar växte till sig förra sommaren och kommer sätta frukt i år och klippas ner i höst. Fast om man måste klippa hallonen på hösten vet jag inte, jag funderar på att förlägga denna syssla till våren. Nu på våren var alla de kvistar som satt frukt förra året alldeles askgråa och väldigt lätta att känna igen bland de frodiga klart bruna skotten. Men nu när det är lite upprensat i hallonlandet så kan man nästan urskilja att de trots allt sitter i någon sorts rader.

 Jag fick mig ett sådant där arbetsryck och drog ner all sly som växt till sig under två år i slänten. Tyckte att odlingarna blev lite väl skuggade av all växtlighet så det fick åka ner.

Dessutom planerar jag att prova gräva här när tjälen släppt i marken. Hade sett väldigt idylliskt ut med några odlingsbäddar i sluttningen intill hallonen. Fast då får nog några fler träd åka ner så att det inte blir allt för skuggigt.

 All denna sly genererade en hel del trädgårdsavfall, så nu är det ganska stökigt på tomten. Får ordna upp det där riset när man får elda. Helst av allt hade jag velat ha en kompostkvarn till riset och använt det som strö material i komposten men en sådan äger vi inte. Det lite mindre tunna riset kanske ändå kan tas till vara lite bättre genom att läggas på botten i nya odlingsbäddar.

Vi har ju även ett bygg/odlingsprojekt på gång. Projekt medelhavet även på denna fronten fick vi en hel del gjort. Nästan all trall är borta nu. Så även här ser det sådär lagom stökigt ut. Men trallen har inte slängts utan återanvänts till köksträdgården. Sambon är inte super förtjust i att hjälpa till med själva odlandet. Det är min grej, hans grej är att äta det jag odlar. Men han har börjat uppskatta att snickra lite på saker och ting till odlingarna. Och det var just det öde trall däcket fick.

Jag fick nämligen supersnygga landgångar i köksträdgården av det gamla trall däcket. Jag tycker det blev helt super. Kommer se sådär härligt lantligt ut i sommar när allt grönt omger trall gångarna.

 Det behövs också två nya odlingsbäddar, då potatisen annars hamnar på samma plats med bara två års mellanrum. Eftersom jag odlar med rekommenderad växtföljd på grödorna så ska inte potatis odlas på samma mark förrens efter 4 år. Detta har gjort att potatisen behöver två nya bäddar. Så varför inte dra igång och börja gräva en? Blev förvånad över hur fort det gick på bara några timmar så blev den nästan färdig. När jag gräver bäddar så gör jag det på ett ganska omständligt vis. Jag har inget tålamod utan vill odla nu! Inte nästa år, så att sätta igång en täckodlingsbädd och vänta det är inget för mig. Jag jobbar hellre hårdare en stund och får odla samma år. Eftersom jag heller inte har tålamod att vänta 2 år på att odla potatis utan risk för knäpparlarver så blir det än omständligare. Jag gräver upp gräsmattan, använder sedan en hacka till att hacka loss jorden ur grästuvorna, dödar eventuella knäpparlarver som jag får syn på, och slänger grästuvorna på komposten. Detta är riktigt mödosamt, tråkigt, tar lång tid men man får en startklar bädd med en gång. Jag har odlat potatis i mina bäddar från år 1 och inte haft problemet med knäpparlarver i potatisen, och det är nog för att jag tar bort gräset och gräsrötterna som de naturligt lever i. 

Här är alla ur skakade grästuvor som får åka till komposten.

Även inomhus har det växt så det knakar den här helgen. Nästan alla broccoli frön och tomat frön har grott. Jag odlar bara en enda broccoli sort och det är Piracicaba. Lättodlad och oerhört god. Har man ätit utav denna, så vill man aldrig mer se en köpe broccoli. 

I barnkammaren där sallaten står har det börjat gro. Snart kanske jag har lite plantor som kan åka ut i varmbänken.

 

Påskafton och papegojor

På påskafton blev det inte direkt något odlingsrelaterat gjort mer än att vi köpt biljetter till trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar och det blir första gången jag går på trädgårdsmässa ska bli roligt och se vad som finns kommer säkert bli en hel del inköp. Vad påskafton däremot spenderades med var att åka och titta på fina papegojor då vi funderar väldigt seriöst på att skaffa grönvingad ara papegoja om några år. Och papegojorna är ju bara så himla vackra att jag måste dela med mig av lite bilder från dagen.

Blågul arapapegoja

En liten söt, tror det kanske är en amazon

En till liten söt

Grå jacko

Grönvingad arapapegoja det är en sån här snygging vi vill ha.

Bli kliad var väldigt gott

Odlingssäsongen har dragit igång!

Hemma hos oss så har odlingsarbetet dragit igång på allvar. Varmbänken är sådd, och inomhus kommer det snart spira av grönska av alla grönsaker som skall förkultiveras. Varför förkultivering? Jo många av våra grönsaker är anpassade för varmare klimat, så för att vi ska få någon skörd här uppe i kalla mörka norden så behöver växterna lite försprång. Jag kan skapa ett riktigt bra försprång för växterna då jag har en perfekt barnkammare. I vårat hus så har vi två värmesystem, luft-luft pump och frånluftsvärme pump. Luft-luft pumpen ger bara värme i öppna rum, stänger man dörren så kommer ingen värme in. Frånluftsvärme pumpen är den som står för varmvattnet som rinner igenom elementen. Stänger man därför dörren och stänger av elementet till ett rum så får man ett rum där man kan sänka temperaturen eller höja den beroende på vad man vill ha. Just ett sådant rum är vårat sovrum och därför är det en så bra barnkammare för våra grönsaksväxter. Växterna vill gärna ha lite kallt mellan 16-18 grader och mycket ljus, eftersom vi kan styra temperaturen i sovrummet och sätta upp extra ljusarmatur så blir miljön där inne perfekt för stadiga friska plantor som kan sättas ut på friland runt maj-juni.

Och en bra odlingssäsong i trädgårdslandet börjar alltid med planering.

 För ungefär tre veckor sedan såddes chilin och paprika. Dessa har sedan dess stått varmt i vardagsrummet där det är runt 23-25 grader. Nu har dessa små plantor utvecklat sitt första par karaktärsblad dvs sina första riktiga blad förutom hjärtbladen som är de allra första bladen, och det är dags för dem att flytta in till barnkammaren för att inte bli rangliga. De kommer få växa i pluggbrättet ett tag till. Jag brukar flytta och omskola plantorna när man kan se ett fint rotsystem i botten på pluggen.

 Det andra pluggbrättet sås med tomater och kål i detta fall broccoli. Jag sår många olika sorters tomater, körsbär, frilands, och växthustomater. I år tänker vi storsatsa på broccoli och här sår vi sorten "Piracicaba". En helt underbar broccoli sort mycket god i smaken och ganska annorlunda från den moderna broccolin med sitt lösa huvud och många sidoskott. De många sidoskotten passar perfekt för infrysning. Tomat och kål är två grönsaker som man egentligen inte ska så tillsammans och de ska inte vara i närheten av varandra. Detta är en liten odlingsregel jag tänjer på när jag förodlar. De kommer inte alls vara i närheten av varandra väl ute på landet, och när de blir till större plantor får de stå separerade i varsitt fönster, men såhär i pluggarna får de uthärda med att vara bredvid varandra.

Något som jag är oerhört dålig på är att hålla isär de många sorter som jag odlar. Men skam den som ger sig. Iår har jag gjort en riktigt ordentlig karta över pluggbrättet och vilka sorter som sitter var. Jag har redan nu gjort iordning stickor med varje sorts namn på så att det vid omskolningen bara ska vara att sticka ner rätt sticka till rätt planta. 

Bondbönor är en gröda som jag är uppvuxen med. Min mamma odlade alltid bondbönor. Men som jag har förstått det så är det en lite outforskad gröda för många som odlar i Sverige. Det är en riktigt god böna, som ofta ger bra skörd och är en bra nybörjarböna då den är riktigt tålig och det är svårt att göra fel eller misslyckas med den. Eftersom vi vill ha mat under så lång tid som möjligt så ska jag iår prova att odla bondbönor på samma sätt som Sara Bäckmo gör. https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/bondbonor-kan-sas-tidigt/
Då bönor är stora frön så kan de inte förodlas i vanliga pluggbrätten utan man får improvisera lite. Jag har byggt mitt eget bönbrätte med äggkartong och toarullar som jag fyller upp med jord.

Då bönorna har stora frön får man heller inte glömma att det ska planteras hyfsat djupt. Detta bönbrätte får flytta in till den kallare barnkammaren på en gång då bondbönorna gärna gror när det är lite kallare. 

Jag sår ungefär hälften av en portionspåse från Runåbergs fröer i bönbrättet, den andra hälften sparar jag för att så en omgång till inomhus om några veckor. Den andra oöppnad portionspåsen kommer sås i två omgångar ute i landet senare under våren.

Även potatisen är det dags att förgro. Under de två tidigare odlingssäsongerna så har jag bara groddat potatisen. Första året då sommaren var fin fick jag ett fantastiskt resultat med potatis sparad till vintern. Andra året med en kass sommar så drabbades potatisen av bladmögel och skörden var knappt att tala om. Därför ska jag iår prova att istället rota potatisen så att den får ett ytterligare försprång genom att ha både rotsystem och blast när den kommer i jorden ungefär i slutet på april. För att rota potatisen så har jag även här improviserat lite med odlingskärl. Jag har använt en gammal klädkorg från garderober som jag klär in i tidningspapper och häller ett några centimeter tjockt lager jord på. Tänk på att glansiga tidningar kan innehålla gifter använd därför bara matta tidningar av papper.

Då såjord är en jord jag ofta får ganska mycket över av när pluggbrättena väl är fyllda så har jag använt mig utav denna till potatisen också.

Vi brukar försöka variera potatissorterna lite granna för att smaka oss till det som vi gillar. I år odlar vi fyra sorter där tre utav dem är nyheter för oss. Vi försöker även här sprida ut potatisskörden och har därför valt en mycket tidig sort;Minerva, två tidiga sorter;Amandine och Princess och en sen sort;Asparages. Den sena sorten som också kallas sparrispotatis odlar jag inte direkt för skörden utan för att det är en så himla god liten delikatesspotatis som man i alla fall måste ha några av. 

Potatisen läggs ut på jordbädden och vattnas. Den får bo inne i barnkammaren på ett bord vid fönstret då potatis som groddas eller rotas helst ska stå svalt men ljust. Här är sparrispotatisen och några få knölar av Minerva och Princess.

För att hålla reda på vilka knölar som är vilka sorter klipper jag av etiketten från potatispåsen och sticker ner i jorden. När jag väljer sättpotatis i affären försöker jag leta efter påsar med så små knölar som möjligt då man får tänka omvänt med potatis. En stor knöl som sättpotatis ger en skörd av många men små potatisar, medans en liten knöl som sättpotatis ger något färre men stora knölar. Jag föredrar något färre men stora knölar då vissa potatissorter blir nästan som små nötter som är omöjliga att skala.

Såhär är växtarmaturen riggad i barnkammaren. Hyllorna vilar på små hakar som man har till köksskåp finns att köpa billigt på bygghandeln. Dessa hakar är fastskruvade i fönsterkarmen. När odlingssäsongen är igång läggs hyllorna bara på dessa hakar, och när säsongen är över lyfts hyllorna bara av och lagras i garaget. I takt med att växterna växer kan man även justera höjden på hyllplanen genom att borra i fler hakar i fönsterkarmen om det skulle behövas, eller så lyfter man bara bort det under hyllplanet och ställer växterna på fönsterbrädan istället.

Vitt eller brunt?

Här har vädret väldigt svårt för att bestämma sig hur det ska vara. På morgonen var det kritvitt av ett tunt snötäcke som snöat på under natten, och man blev lite sådär neeeej det ska ju vara vår nu! Det är trädgårds dags, ut och röra sig och plocka med allt som vår och trädgård hör till.

 Och det är tur att man fortfarande täcker varmbänken på natten med gamla tyger.

Men på eftermiddagen då är det vår och fågelkvitter igen. Vädret är minst sagt ombytligt när det går från vit vintermorgon till strålande våreftermiddag på en dag. Är så fascinerad av hur knoppar på träd, och fröer och lökar klarar av dessa tvära kast och ändå alltid klarar sig förbi denna förrädiska tid.

 Inomhus har förodlingarna börjat. Chili och paprika har växt till sig med ett par karaktärsblad och kommer få flytta in i barnkammaren till helgen. Här hos oss finns det en anledning till att odlingarna sköts på hög höjd. Den lilla banditen i bild spanar in odlingarna och längtar efter att få massakrera och gräva ur dem. Och när man har fyra sådana banditer så får man sätta växterna i säkerhet.

Årets första sådd

Med varmbänken odlings redo vart det även dags för årets första sådd. Jag har delat upp varmbänken i lite olika grönsaksgrupper och bara sått en liten omgång, för att hela tiden fylla på varmbänken med små omgångar och ha en kontinuerlig skörd än en stor. Fröerna handlar jag från Runåbergs och jag har inga F1-hybrider då jag även vill kunna fröodla.

Varmbänken ska ge mest sallat såhär i början är det tänkt, men jag odlar ganska tätt i bänken och mellan sallats raderna så sår jag rotfrukter. Morot, majrova och rädisa är alla rotfrukter som har en snabb utveckling och är underbara primörer. När det kommer till moroten gäller det dock att välja en snabb sommarsort. Jag odlar Amsterdam Forcing som ska vara en av de snabbaste rötterna. Rödbetan däremot är ett lite mer kräset frö, vi får se om den dyker upp.

Senare i sommar är det tänkt att varmbänken ska ha en ört och krydd hörna. Denna hörna är redan lite påbörjad med att så gräslök och persilja som tål lite kyla och har hyfsat lång utvecklingstid.

Sedan har vi sallatshörnan. Jag gillar en riktigt mixad sallad till lunch, därför odlas även hyfsat många sorter hos oss. Förutom klassiska plocksallat och huvudsallat odlas även andra bladgrönsaker som spenat, mangold, pac choi och ruccola. Alla dessa sallats sorter som jag har valt ut är tidiga sorter och ska helst inte sås under högsommaren utan mer i början och slutet på säsongen.

 Årets första sådd här av små rädisfrön nu är det bara att vänta på att de ska dyka upp något om någon vecka eller så.

 Det börjar även komma små vårtecken i trädgården. Köpte ganska många lökar på rea i höstas och pillade ned i jorden. Här är i alla fall två utav någonting som har börjat kämpa sig upp för att nå ljuset.

 Dock så har något varit och grävt upp några av mina lökar oc mumsat i sig. Jag gissar på rådjur eller hare.

 Med snön borta så börjar landet sakta men säkert att tina. De upphöjda bäddarna är redan mjuka till skillnad från gräsmattan runtomkring där tjälen än sitter hårt. Såhär på våren vinner man verkligen ganska många veckor på upphöjda djup bäddar och den extra värme det ger.

 Till skillnad från andra år så känns det dock iår som att tjäle och frosten har sprängt bäddarna mer än vanligt. De är riktigt gropiga och har liksom flutit ut en hel del. Det får ordnas senare när jorden har rett sig och det är dags att gödsla bäddarna.

 Medans vissa av bäddarna har flutit ut, så känns det som att vissa istället har krympt och gången i landet har blivit jätte bred.

 Och vad gäller gångarna i landet, så är det den tiden på året då man är väldigt glad i sina stövlar. Marken i landet är så blöt av allt smältvatten så att det är en enda stor lervälling som man får klampa runt i.

 Dagen avslutades med en liten inspektion av landet, och det som göms i snö kommer fram i tö. Det som kom fram var att jag förra året inte riktigt hann med att göra iordning alla bäddarna för sin vintervila innan tjälen satte in. Prioriteringen i höstas var att gräva ut varmbänken, och då är det inte alla gånger man hinner med det andra. Men det tar vi nu till våren istället. Kvar står här några tappra pinnar av brysselkålen.

 En liten intorkad tagetes som ingick i samodling med kålen förra året. Och undkom sniglarna.

 Även hallonlandet behöver lite kärlek nu i vår. Egentligen ska man klippa ned hallonen på hösten på de grenar som de bar frukt på. Men jag undrar om det ändå inte är en bättre ide att klippa ned dem såhär tidigt på våren istället då man nu väldigt tydligt ser vilka grenar det är som burit frukt, då de är alldeles askgråa till skillnad från fjolårsskotten som kommer bära frukt iår och är härligt bruna.

 Ett fjolårsskott som burit frukt och ska klippa ned. Grenen har blivit alldeles torr och grå och är lätt att känna igen nu.

 Löken förra året växte verkligen ingenting. Det var en gröda som jag totalt gav upp på, och som nu står kvar och gör sig påmind om hur dåligt den gick.

 Lavendeln har iallafall tagit sig rejält. Köptes som väldigt små ynkliga plantor 6 för 100 och är nu rejält vackra buskar som ska trimmas lite i vår så att de i sommar kan ge härligt doftande blommor igen.