Årets potatis, kål och bönor

 Häromdagen gjorde en till stor förkultiveringsinsats. Denna gången var det lite sommarblommor, gurka,squash och så massvis med bönor. Bönor ska vara himla trevliga att odla för den som vill vara självförsörjande. De växer på höjden och tar därför lite plats i landet. Vissa sorters störbönor kan bli uppemot 4 meter höga. De ger nya baljor så länge man skördar vilket kan ge en stor skörd och lång skördesäsong. Dessutom är färska späda bönor så himla goda! Jag har aldrig odlat bönor så detta är en ny växt för trädgården i år. Då bönor vill ha varm jord +15 grader för att inte ruttna, så skulle vi här i zon 3/4 få så ganska sent in i juni på friland, och kanske inte riktigt hinna få skörd. För att ge dem ett försprång förkultiverar jag dem inomhus ca 3 veckor innan utplantering.
Det slås på stort med bönorna, 60 plantor av störbönan "Blauhilde" och 24 plantor av buskbönan "Maxibel" är satta. För att spara på plastkrukor som kostar en del så sprar jag äggkartonger och toarullar som jag kan tillverka smarta små bönkrukor av. 

                                   

Då jag aldrig odlat bönor förut så tycker jag de gror väldigt besynnerligt. De liksom puttar upp hela bönan, klär av sig skalet och sedan i mitten från fröet kikar bladen fram. De första dagarna när de grodde gick jag och petade ner dem i jorden igen, det är ju sällan själva fröet tar sig upp igen efter att man petat ned det i jorden. Genom att prova nya saker så lär man sig även nytt.
                                       

                                       

Det var även dags att anlägga årets kålland och potatisbädd. I år har jag valt att bara ha en kålsort, nämligen broccoli. Den fantastiska sorten "Piracicaba" var en helt underbar broccoli och förra året när jag bara hade 4 plantor så kände man att det var synd att man inte hade flera. I år tänkte jag ha 9 plantor broccoli och 9 plantor brysselkål. Vad man tänker och planerar blir dock inte alltid av i praktiken när det kommer till trädgård, och just så blev det med kålen. Jag kom inte igång med brysselkålen och sår alltid många fler kålplantor än vad jag behöver om några skulle duka under. Därav hade jag broccoli plantor till att fylla hela bädden nu när det inte blev någon brysselkål. Tillsammans med kål odlar jag tagetes då de skrämmer bort nematoder i jorden, och ringblommor då kål trivs väldigt bra med ringblommor. Årets ringblommor är jag lite extra stolt över då de är tagna från eget frö.

 I mitten är ringblommorna sådda så att det gröna och orangea kommer flyta in i vardnra helt och hållet senare i sommar.

Mina förrotade potatisar fick även de flytta ut. Fördelen med att förrota är att de får ett stort försprång. De får ett rejält utvecklat rotsystem och blast som redan är på väg. Detta gör att potatisen kan komma igång väldigt snabbt med knöl sättandet när den kommer ned i jorden då allt annat redan nästan är färdigt. 

I år har jag även försökt vara extra noga med skyltningen av sorterna. Man lär sig av sina misstag, att skippa sort beskrivningar gör att man till nästa år inte hade en aning vilken den där supergoda potatisen var för sort. 

 En av sorterna som jag odlar i år är "Amandine" den hade riktigt bråttom med knölsättning då en liten potatis redan är påväg på den förrotade potatisplantan. 

Grönsakssådden i maj

April var en ganska kall månad här i Uppland. Fick till och med en period mot slutet då jorden frös ca 5-8 cm ned. Man hade kunnat så några grönsaker i april ändå som bondböna, morot och persilja. Men tiden ville inte riktigt räcka till och mina för sådda bondbönor har dragit iväg rejält inomhus. Men nu i början på maj så blev det en ganska stor sådd på friland, men också en inomhus sådd.
Detta sår jag i maj månad.

Morot, sår tre olika sorter en sommarmorot Amsterdam Forcing, och två höstsorter bra för lagring, Autumn King och Flakker 2. Sommar moroten sår jag en rad av, och fyller på med ytterligare en till två rder under maj och juni. Höst morötterna har jag bara sått en halv rad av, och fyller på med ytterligare tre rader per sort när det tidigare sådda kommit upp och fått några karaktärsblad. På så sätt får jag morötter av olika ålder och skörd genom hela sommaren. De allra sista morötterna för vinterlagring sår jag sedan i juli.
Rödbeta har bara en sort i år Jannis. Utökar kanske med en sort till, även dessa sår jag i omgångar.

Sallat och bladgrönsaker. Dels sår jag på friland, plocksallat, huvudsallat, cossallat, spenat, mangold, ruccola och vintersallat. Jag fyller även på varmbänken med dessa sorter. Även om de inte hinner utvecklas fullt ut i varmbänken innan zucchinin ska flytta in i juni så kommer jag ha fina plantor att flytta från varmbänken till friland.

Bondbönor och ärtor. Mina för sådda bondbönor fick äntligen flytta ut. De har blivit super rangliga får se om dem tar sig. Samtidigt som jag planterar ut dem, så sår jag en rad bredvid. Och jag sår även en omgång till inomhus. På så sätt får jag även här plantor av olika ålder och förlänger skördeperioden så att all skörd inte kommer på en och samma gång.  Bondbönorna sår jag tätare än vad som står på fröpåsarna. Jag planterar 10 cm mellan plantorna och 15 cm mellan raderna, alltså halva radavståndet mot påsen. På detta sätt får bönorna mer stöd av varandra och man slipper hålla på med stöd. Ärtorna sår jag också i omgångar blev 12 frön sockerärtor Engelsk Sabel, 30 frön märgärtor 15 utav varje sort, Rondo och Kelvedon Wonder. Ärtor sår jag i så kallade dubbelrader. Fem cm mellan fröna och 10 cm mellan två rader. Sedan har jag 20 cm till nästa dubbelrad. Runt bondbönorna och ärtorna sådde jag även ängsblandning. 

Inomhus för sår jag majs, solros, några sommarblommor och mot slutet av maj sår jag även gurka och zucchini. I mitten av maj sätter jag även ut min för rotade potatis.

Det jag satte ut i April var dock löken. Den har kommit upp fint och när blasten blivit ca en dm hög kan de första lökarna börja skördas.

I varmbänken fyller jag ständigt på med rädisa allt eftersom de skördas. Även spenat fylls på då jag var tvungen att ta bort en rad på grund utav att den hade börjat gå i blom. 

Maj sköna maj

Nu går vi in i en ny härlig månad. Den första enligt mig riktiga vårmånaden, då de flesta frostnätter är borta och nästan allting går att så och trädgården verkligen börjar spira av grönska. Plantorna som bott inomhus kan sakta börja avhärdas, för att i slutet på månaden hamna på friland. Såhär långt har vi kommit i trädgårdspysslet när vi lämnar april bakom oss och välkomnar maj.

Köksträdgården är färdig gödslad och jordförbättrad med barkmylla.

 Att mata bäddarna med växtmaterial och jordförbättring gör sitt efter något år. Denna bädd är nu inne på sin tredje växtsäsong och märkbart mycket högre än den ny anlagda bädden.

Ny anlagd bädd

 I varmbänken skördar vi spenat och rädisa. Sallat, rödbeta, mangold, morötter och dill är på god väg och borde vara skördeklara mot slutet av juni.

I pallkragen tittar allt mer blast från löken upp.

Odlingsbädden i slänten är nu helt färdig ställd som en terass odling med två våningar.

 Runt äppelträdet trängs krokusarna som snart byts ut mot de vackra tulpanerna. 

En tur till plantskolan har det också blivit. Fyra stora fina plantor utav Blåregnet "Blue Moon" till pergolan är inhandlat och får stå i krukor tills att dess växtplats är anlagd.

Förutom Blåregn hittade jag diverse andra smått och gott plantor. Från vänster rabarber då jag insett att det är bra att ha två plantor om man vill göra glasrabarber. Röda vinbär en gammal hederlig sort som ger en rejäl buske med hög avkastning. Ramslök som jag ska ge ett försök uppe i slänten där den förhoppningsvis kan etablera sig som marktäckare. Slutligen gräslök då jag i nu 3 år försökt så gräslök från frö och inte lyckats. Jag har dock inte gett upp på den än, men i år vill jag försäkra mig om att ha gräslök till färskpotatisen.

 Provar även att göra glasrabarer. Än är det långt kvar till skörd.

Första omskolningen och skörd från varmbänken

Jag för odlar alltid mina plantor i pluggbox. Undantaget gurka och zucchini då deras fröer är så stora och de gillar inte omplanteringar. Plantor från pluggbox brukar få ett väldigt välutvecklat starkt rotsystem. Jag omskolar mina plantor när man börjar ana rötter i botten på pluggen. Iår har mina plantor stått alldeles för länge i pluggboxen, så länge att den lilla näringen som finns i såjord har tagit slut. Att plantorna lider av näringsbrist ser man i första hand på tomaterna. Bladen antar en röd eller lilaaktig ton. Detta är ett tydligt tecken på att plantan inte tar upp någon fosfor, och näring måste tillföras för att plantan ska fortsätta växa. Om man inte tillför näring kommer plantan stanna i växten och slutligen vissna ned och dö. 

 Här ser man tydligt det röda lila som uppträder när näringsbrist inträder.

Plantorna omskolas i näringsrik jord. Jag använder Hasselfors E-jord. Tomatplantorna får gärna sättas djupare än tidigare, speciellt om de ränt iväg i höjd. Alla växter i potatisfamiljen Solanum har nämligen förmågan att bilda nya rötter längs med stammen så länge de kupas med jord. Några vanliga växter som odlas ur den här familjen förutom potatis är tomat, chili, paprika och gyllenbär eller Physalis som den också kallas.

Broccolin däremot som tillhör kålfamiljen är jag noga med att inte sätta mycket djupare än tidigare i den första omskolningen. Kål får gärna skolas om två till tre gånger innan den hamnar på sin slutgiltiga växtplats. Men i den första omskolningen är stammen på plantan ganska tunn och känslig för rothalsröta. Skulle stammen hamna djupare och också stå blött då ruttnar stammen och vätsketillförseln till plantan stryps. Har rothalsröta väl inträtt finns det inget man kan göra för att rädda plantan. Kål gillar vatten, men när plantorna är så små och omskolade är jag mycket försiktig med vattning så att plantan absolut inte står blött. Ju äldre den blir och ju grövre stam den får desto mindre försiktig är jag med vattnet.

Efter ca fyra dagar efter omskolning är tomatplantorna nästan helt gröna igen och näringsbristen åtgärdad. Vid den första omskolningen kan plantorna stå och stampa i växten en stund, speciellt om man haft långa plantor som man böjt ned under jord. Detta gör de för att de koncentrerar sin växtkraft på att sätta nya rötter. När rotsystemet är färdigt brukar planta skjuta iväg med massor av nya blad. Solen i april och maj kan fortfarande stå lite lågt därför ger jag mina plantor fortfarande extra ljus.

Samma planta som i bilden ovan från pluggboxen. På bara några dagar med näring så är fosfor bristen nästan helt åtgärdad och plantan grön igen.

  Även broccolin fick sig en liten släng av näringsbrist. På kål känner man igen det på att plantan i sig verkar livskraftig och stabil men bladen börjar gulna och trilla av. Till skillnad från rothalsröta där hela plantan slokar och lägger sig ned, ofta något torr och slak.

Denna lilla planta är årets "mirakel planta". Sambon råkade välta ned en av de stora trähyllorna på pluggboxen. De flesta plantorna klarade sig med en enstaka reva i ett blad, men några plantor knäcktes rakt av på stammen. Jag gallrade inte bort dessa knäckta plantor på en gång utan väntade tills jag ändå skulle skola om dem. En av de knäckta plantorna har dock tagit sig ändå, så den fick en chans och blev omskolad. Nu är det en av mina största och frodigaste kålplantor även om den ser lite lustig ut med sin knyck på stammen.

Barnkammaren med extra lysrör är nu proppfull av små plantor. Ca 60 plantor har det blivit hittills och mer kommer.

 Varmbänken har skördats på sin första skörd den här veckan. Blev två mindre nävar spenat och några rädisor. Spenaten är av sorten Matador, och rädisorna är Plum Purple.

Vad kan man då göra med en såhär liten skörd? Man kan ha den som ett litet middagstillbehör i form utav sallad. Men vi föredrar att använda det till en nudelsoppa lunch. Som är enkel att laga på äggnudlar, en buljong tärning och hackade vår primörer.