Årets potatis, kål och bönor

 Häromdagen gjorde en till stor förkultiveringsinsats. Denna gången var det lite sommarblommor, gurka,squash och så massvis med bönor. Bönor ska vara himla trevliga att odla för den som vill vara självförsörjande. De växer på höjden och tar därför lite plats i landet. Vissa sorters störbönor kan bli uppemot 4 meter höga. De ger nya baljor så länge man skördar vilket kan ge en stor skörd och lång skördesäsong. Dessutom är färska späda bönor så himla goda! Jag har aldrig odlat bönor så detta är en ny växt för trädgården i år. Då bönor vill ha varm jord +15 grader för att inte ruttna, så skulle vi här i zon 3/4 få så ganska sent in i juni på friland, och kanske inte riktigt hinna få skörd. För att ge dem ett försprång förkultiverar jag dem inomhus ca 3 veckor innan utplantering.
Det slås på stort med bönorna, 60 plantor av störbönan "Blauhilde" och 24 plantor av buskbönan "Maxibel" är satta. För att spara på plastkrukor som kostar en del så sprar jag äggkartonger och toarullar som jag kan tillverka smarta små bönkrukor av. 

                                   

Då jag aldrig odlat bönor förut så tycker jag de gror väldigt besynnerligt. De liksom puttar upp hela bönan, klär av sig skalet och sedan i mitten från fröet kikar bladen fram. De första dagarna när de grodde gick jag och petade ner dem i jorden igen, det är ju sällan själva fröet tar sig upp igen efter att man petat ned det i jorden. Genom att prova nya saker så lär man sig även nytt.
                                       

                                       

Det var även dags att anlägga årets kålland och potatisbädd. I år har jag valt att bara ha en kålsort, nämligen broccoli. Den fantastiska sorten "Piracicaba" var en helt underbar broccoli och förra året när jag bara hade 4 plantor så kände man att det var synd att man inte hade flera. I år tänkte jag ha 9 plantor broccoli och 9 plantor brysselkål. Vad man tänker och planerar blir dock inte alltid av i praktiken när det kommer till trädgård, och just så blev det med kålen. Jag kom inte igång med brysselkålen och sår alltid många fler kålplantor än vad jag behöver om några skulle duka under. Därav hade jag broccoli plantor till att fylla hela bädden nu när det inte blev någon brysselkål. Tillsammans med kål odlar jag tagetes då de skrämmer bort nematoder i jorden, och ringblommor då kål trivs väldigt bra med ringblommor. Årets ringblommor är jag lite extra stolt över då de är tagna från eget frö.

 I mitten är ringblommorna sådda så att det gröna och orangea kommer flyta in i vardnra helt och hållet senare i sommar.

Mina förrotade potatisar fick även de flytta ut. Fördelen med att förrota är att de får ett stort försprång. De får ett rejält utvecklat rotsystem och blast som redan är på väg. Detta gör att potatisen kan komma igång väldigt snabbt med knöl sättandet när den kommer ned i jorden då allt annat redan nästan är färdigt. 

I år har jag även försökt vara extra noga med skyltningen av sorterna. Man lär sig av sina misstag, att skippa sort beskrivningar gör att man till nästa år inte hade en aning vilken den där supergoda potatisen var för sort. 

 En av sorterna som jag odlar i år är "Amandine" den hade riktigt bråttom med knölsättning då en liten potatis redan är påväg på den förrotade potatisplantan. 

Grönsakssådden i maj

April var en ganska kall månad här i Uppland. Fick till och med en period mot slutet då jorden frös ca 5-8 cm ned. Man hade kunnat så några grönsaker i april ändå som bondböna, morot och persilja. Men tiden ville inte riktigt räcka till och mina för sådda bondbönor har dragit iväg rejält inomhus. Men nu i början på maj så blev det en ganska stor sådd på friland, men också en inomhus sådd.
Detta sår jag i maj månad.

Morot, sår tre olika sorter en sommarmorot Amsterdam Forcing, och två höstsorter bra för lagring, Autumn King och Flakker 2. Sommar moroten sår jag en rad av, och fyller på med ytterligare en till två rder under maj och juni. Höst morötterna har jag bara sått en halv rad av, och fyller på med ytterligare tre rader per sort när det tidigare sådda kommit upp och fått några karaktärsblad. På så sätt får jag morötter av olika ålder och skörd genom hela sommaren. De allra sista morötterna för vinterlagring sår jag sedan i juli.
Rödbeta har bara en sort i år Jannis. Utökar kanske med en sort till, även dessa sår jag i omgångar.

Sallat och bladgrönsaker. Dels sår jag på friland, plocksallat, huvudsallat, cossallat, spenat, mangold, ruccola och vintersallat. Jag fyller även på varmbänken med dessa sorter. Även om de inte hinner utvecklas fullt ut i varmbänken innan zucchinin ska flytta in i juni så kommer jag ha fina plantor att flytta från varmbänken till friland.

Bondbönor och ärtor. Mina för sådda bondbönor fick äntligen flytta ut. De har blivit super rangliga får se om dem tar sig. Samtidigt som jag planterar ut dem, så sår jag en rad bredvid. Och jag sår även en omgång till inomhus. På så sätt får jag även här plantor av olika ålder och förlänger skördeperioden så att all skörd inte kommer på en och samma gång.  Bondbönorna sår jag tätare än vad som står på fröpåsarna. Jag planterar 10 cm mellan plantorna och 15 cm mellan raderna, alltså halva radavståndet mot påsen. På detta sätt får bönorna mer stöd av varandra och man slipper hålla på med stöd. Ärtorna sår jag också i omgångar blev 12 frön sockerärtor Engelsk Sabel, 30 frön märgärtor 15 utav varje sort, Rondo och Kelvedon Wonder. Ärtor sår jag i så kallade dubbelrader. Fem cm mellan fröna och 10 cm mellan två rader. Sedan har jag 20 cm till nästa dubbelrad. Runt bondbönorna och ärtorna sådde jag även ängsblandning. 

Inomhus för sår jag majs, solros, några sommarblommor och mot slutet av maj sår jag även gurka och zucchini. I mitten av maj sätter jag även ut min för rotade potatis.

Det jag satte ut i April var dock löken. Den har kommit upp fint och när blasten blivit ca en dm hög kan de första lökarna börja skördas.

I varmbänken fyller jag ständigt på med rädisa allt eftersom de skördas. Även spenat fylls på då jag var tvungen att ta bort en rad på grund utav att den hade börjat gå i blom. 

Första omskolningen och skörd från varmbänken

Jag för odlar alltid mina plantor i pluggbox. Undantaget gurka och zucchini då deras fröer är så stora och de gillar inte omplanteringar. Plantor från pluggbox brukar få ett väldigt välutvecklat starkt rotsystem. Jag omskolar mina plantor när man börjar ana rötter i botten på pluggen. Iår har mina plantor stått alldeles för länge i pluggboxen, så länge att den lilla näringen som finns i såjord har tagit slut. Att plantorna lider av näringsbrist ser man i första hand på tomaterna. Bladen antar en röd eller lilaaktig ton. Detta är ett tydligt tecken på att plantan inte tar upp någon fosfor, och näring måste tillföras för att plantan ska fortsätta växa. Om man inte tillför näring kommer plantan stanna i växten och slutligen vissna ned och dö. 

 Här ser man tydligt det röda lila som uppträder när näringsbrist inträder.

Plantorna omskolas i näringsrik jord. Jag använder Hasselfors E-jord. Tomatplantorna får gärna sättas djupare än tidigare, speciellt om de ränt iväg i höjd. Alla växter i potatisfamiljen Solanum har nämligen förmågan att bilda nya rötter längs med stammen så länge de kupas med jord. Några vanliga växter som odlas ur den här familjen förutom potatis är tomat, chili, paprika och gyllenbär eller Physalis som den också kallas.

Broccolin däremot som tillhör kålfamiljen är jag noga med att inte sätta mycket djupare än tidigare i den första omskolningen. Kål får gärna skolas om två till tre gånger innan den hamnar på sin slutgiltiga växtplats. Men i den första omskolningen är stammen på plantan ganska tunn och känslig för rothalsröta. Skulle stammen hamna djupare och också stå blött då ruttnar stammen och vätsketillförseln till plantan stryps. Har rothalsröta väl inträtt finns det inget man kan göra för att rädda plantan. Kål gillar vatten, men när plantorna är så små och omskolade är jag mycket försiktig med vattning så att plantan absolut inte står blött. Ju äldre den blir och ju grövre stam den får desto mindre försiktig är jag med vattnet.

Efter ca fyra dagar efter omskolning är tomatplantorna nästan helt gröna igen och näringsbristen åtgärdad. Vid den första omskolningen kan plantorna stå och stampa i växten en stund, speciellt om man haft långa plantor som man böjt ned under jord. Detta gör de för att de koncentrerar sin växtkraft på att sätta nya rötter. När rotsystemet är färdigt brukar planta skjuta iväg med massor av nya blad. Solen i april och maj kan fortfarande stå lite lågt därför ger jag mina plantor fortfarande extra ljus.

Samma planta som i bilden ovan från pluggboxen. På bara några dagar med näring så är fosfor bristen nästan helt åtgärdad och plantan grön igen.

  Även broccolin fick sig en liten släng av näringsbrist. På kål känner man igen det på att plantan i sig verkar livskraftig och stabil men bladen börjar gulna och trilla av. Till skillnad från rothalsröta där hela plantan slokar och lägger sig ned, ofta något torr och slak.

Denna lilla planta är årets "mirakel planta". Sambon råkade välta ned en av de stora trähyllorna på pluggboxen. De flesta plantorna klarade sig med en enstaka reva i ett blad, men några plantor knäcktes rakt av på stammen. Jag gallrade inte bort dessa knäckta plantor på en gång utan väntade tills jag ändå skulle skola om dem. En av de knäckta plantorna har dock tagit sig ändå, så den fick en chans och blev omskolad. Nu är det en av mina största och frodigaste kålplantor även om den ser lite lustig ut med sin knyck på stammen.

Barnkammaren med extra lysrör är nu proppfull av små plantor. Ca 60 plantor har det blivit hittills och mer kommer.

 Varmbänken har skördats på sin första skörd den här veckan. Blev två mindre nävar spenat och några rädisor. Spenaten är av sorten Matador, och rädisorna är Plum Purple.

Vad kan man då göra med en såhär liten skörd? Man kan ha den som ett litet middagstillbehör i form utav sallad. Men vi föredrar att använda det till en nudelsoppa lunch. Som är enkel att laga på äggnudlar, en buljong tärning och hackade vår primörer.

Vem behöver gym när man har trädgården?

De andra dagarna av påskhelgen var desto mer produktiva i form utav odlings relaterat arbete.
Fick massor gjort ute i trädgården men allt arbete resulterade även i att vi nu har en extremt stökig tomt. Men när det blir färdigt och kommer iordning blir det nog riktigt bra.

Hallonen fick sig lite omtanke. Tänkte ha klippt dem i höstas men det blev inte av. Hallon sätter frukt på fjolårets skott. Årets hallonkvistar växte till sig förra sommaren och kommer sätta frukt i år och klippas ner i höst. Fast om man måste klippa hallonen på hösten vet jag inte, jag funderar på att förlägga denna syssla till våren. Nu på våren var alla de kvistar som satt frukt förra året alldeles askgråa och väldigt lätta att känna igen bland de frodiga klart bruna skotten. Men nu när det är lite upprensat i hallonlandet så kan man nästan urskilja att de trots allt sitter i någon sorts rader.

 Jag fick mig ett sådant där arbetsryck och drog ner all sly som växt till sig under två år i slänten. Tyckte att odlingarna blev lite väl skuggade av all växtlighet så det fick åka ner.

Dessutom planerar jag att prova gräva här när tjälen släppt i marken. Hade sett väldigt idylliskt ut med några odlingsbäddar i sluttningen intill hallonen. Fast då får nog några fler träd åka ner så att det inte blir allt för skuggigt.

 All denna sly genererade en hel del trädgårdsavfall, så nu är det ganska stökigt på tomten. Får ordna upp det där riset när man får elda. Helst av allt hade jag velat ha en kompostkvarn till riset och använt det som strö material i komposten men en sådan äger vi inte. Det lite mindre tunna riset kanske ändå kan tas till vara lite bättre genom att läggas på botten i nya odlingsbäddar.

Vi har ju även ett bygg/odlingsprojekt på gång. Projekt medelhavet även på denna fronten fick vi en hel del gjort. Nästan all trall är borta nu. Så även här ser det sådär lagom stökigt ut. Men trallen har inte slängts utan återanvänts till köksträdgården. Sambon är inte super förtjust i att hjälpa till med själva odlandet. Det är min grej, hans grej är att äta det jag odlar. Men han har börjat uppskatta att snickra lite på saker och ting till odlingarna. Och det var just det öde trall däcket fick.

Jag fick nämligen supersnygga landgångar i köksträdgården av det gamla trall däcket. Jag tycker det blev helt super. Kommer se sådär härligt lantligt ut i sommar när allt grönt omger trall gångarna.

 Det behövs också två nya odlingsbäddar, då potatisen annars hamnar på samma plats med bara två års mellanrum. Eftersom jag odlar med rekommenderad växtföljd på grödorna så ska inte potatis odlas på samma mark förrens efter 4 år. Detta har gjort att potatisen behöver två nya bäddar. Så varför inte dra igång och börja gräva en? Blev förvånad över hur fort det gick på bara några timmar så blev den nästan färdig. När jag gräver bäddar så gör jag det på ett ganska omständligt vis. Jag har inget tålamod utan vill odla nu! Inte nästa år, så att sätta igång en täckodlingsbädd och vänta det är inget för mig. Jag jobbar hellre hårdare en stund och får odla samma år. Eftersom jag heller inte har tålamod att vänta 2 år på att odla potatis utan risk för knäpparlarver så blir det än omständligare. Jag gräver upp gräsmattan, använder sedan en hacka till att hacka loss jorden ur grästuvorna, dödar eventuella knäpparlarver som jag får syn på, och slänger grästuvorna på komposten. Detta är riktigt mödosamt, tråkigt, tar lång tid men man får en startklar bädd med en gång. Jag har odlat potatis i mina bäddar från år 1 och inte haft problemet med knäpparlarver i potatisen, och det är nog för att jag tar bort gräset och gräsrötterna som de naturligt lever i. 

Här är alla ur skakade grästuvor som får åka till komposten.

Även inomhus har det växt så det knakar den här helgen. Nästan alla broccoli frön och tomat frön har grott. Jag odlar bara en enda broccoli sort och det är Piracicaba. Lättodlad och oerhört god. Har man ätit utav denna, så vill man aldrig mer se en köpe broccoli. 

I barnkammaren där sallaten står har det börjat gro. Snart kanske jag har lite plantor som kan åka ut i varmbänken.

 

Odlingssäsongen har dragit igång!

Hemma hos oss så har odlingsarbetet dragit igång på allvar. Varmbänken är sådd, och inomhus kommer det snart spira av grönska av alla grönsaker som skall förkultiveras. Varför förkultivering? Jo många av våra grönsaker är anpassade för varmare klimat, så för att vi ska få någon skörd här uppe i kalla mörka norden så behöver växterna lite försprång. Jag kan skapa ett riktigt bra försprång för växterna då jag har en perfekt barnkammare. I vårat hus så har vi två värmesystem, luft-luft pump och frånluftsvärme pump. Luft-luft pumpen ger bara värme i öppna rum, stänger man dörren så kommer ingen värme in. Frånluftsvärme pumpen är den som står för varmvattnet som rinner igenom elementen. Stänger man därför dörren och stänger av elementet till ett rum så får man ett rum där man kan sänka temperaturen eller höja den beroende på vad man vill ha. Just ett sådant rum är vårat sovrum och därför är det en så bra barnkammare för våra grönsaksväxter. Växterna vill gärna ha lite kallt mellan 16-18 grader och mycket ljus, eftersom vi kan styra temperaturen i sovrummet och sätta upp extra ljusarmatur så blir miljön där inne perfekt för stadiga friska plantor som kan sättas ut på friland runt maj-juni.

Och en bra odlingssäsong i trädgårdslandet börjar alltid med planering.

 För ungefär tre veckor sedan såddes chilin och paprika. Dessa har sedan dess stått varmt i vardagsrummet där det är runt 23-25 grader. Nu har dessa små plantor utvecklat sitt första par karaktärsblad dvs sina första riktiga blad förutom hjärtbladen som är de allra första bladen, och det är dags för dem att flytta in till barnkammaren för att inte bli rangliga. De kommer få växa i pluggbrättet ett tag till. Jag brukar flytta och omskola plantorna när man kan se ett fint rotsystem i botten på pluggen.

 Det andra pluggbrättet sås med tomater och kål i detta fall broccoli. Jag sår många olika sorters tomater, körsbär, frilands, och växthustomater. I år tänker vi storsatsa på broccoli och här sår vi sorten "Piracicaba". En helt underbar broccoli sort mycket god i smaken och ganska annorlunda från den moderna broccolin med sitt lösa huvud och många sidoskott. De många sidoskotten passar perfekt för infrysning. Tomat och kål är två grönsaker som man egentligen inte ska så tillsammans och de ska inte vara i närheten av varandra. Detta är en liten odlingsregel jag tänjer på när jag förodlar. De kommer inte alls vara i närheten av varandra väl ute på landet, och när de blir till större plantor får de stå separerade i varsitt fönster, men såhär i pluggarna får de uthärda med att vara bredvid varandra.

Något som jag är oerhört dålig på är att hålla isär de många sorter som jag odlar. Men skam den som ger sig. Iår har jag gjort en riktigt ordentlig karta över pluggbrättet och vilka sorter som sitter var. Jag har redan nu gjort iordning stickor med varje sorts namn på så att det vid omskolningen bara ska vara att sticka ner rätt sticka till rätt planta. 

Bondbönor är en gröda som jag är uppvuxen med. Min mamma odlade alltid bondbönor. Men som jag har förstått det så är det en lite outforskad gröda för många som odlar i Sverige. Det är en riktigt god böna, som ofta ger bra skörd och är en bra nybörjarböna då den är riktigt tålig och det är svårt att göra fel eller misslyckas med den. Eftersom vi vill ha mat under så lång tid som möjligt så ska jag iår prova att odla bondbönor på samma sätt som Sara Bäckmo gör. https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/bondbonor-kan-sas-tidigt/
Då bönor är stora frön så kan de inte förodlas i vanliga pluggbrätten utan man får improvisera lite. Jag har byggt mitt eget bönbrätte med äggkartong och toarullar som jag fyller upp med jord.

Då bönorna har stora frön får man heller inte glömma att det ska planteras hyfsat djupt. Detta bönbrätte får flytta in till den kallare barnkammaren på en gång då bondbönorna gärna gror när det är lite kallare. 

Jag sår ungefär hälften av en portionspåse från Runåbergs fröer i bönbrättet, den andra hälften sparar jag för att så en omgång till inomhus om några veckor. Den andra oöppnad portionspåsen kommer sås i två omgångar ute i landet senare under våren.

Även potatisen är det dags att förgro. Under de två tidigare odlingssäsongerna så har jag bara groddat potatisen. Första året då sommaren var fin fick jag ett fantastiskt resultat med potatis sparad till vintern. Andra året med en kass sommar så drabbades potatisen av bladmögel och skörden var knappt att tala om. Därför ska jag iår prova att istället rota potatisen så att den får ett ytterligare försprång genom att ha både rotsystem och blast när den kommer i jorden ungefär i slutet på april. För att rota potatisen så har jag även här improviserat lite med odlingskärl. Jag har använt en gammal klädkorg från garderober som jag klär in i tidningspapper och häller ett några centimeter tjockt lager jord på. Tänk på att glansiga tidningar kan innehålla gifter använd därför bara matta tidningar av papper.

Då såjord är en jord jag ofta får ganska mycket över av när pluggbrättena väl är fyllda så har jag använt mig utav denna till potatisen också.

Vi brukar försöka variera potatissorterna lite granna för att smaka oss till det som vi gillar. I år odlar vi fyra sorter där tre utav dem är nyheter för oss. Vi försöker även här sprida ut potatisskörden och har därför valt en mycket tidig sort;Minerva, två tidiga sorter;Amandine och Princess och en sen sort;Asparages. Den sena sorten som också kallas sparrispotatis odlar jag inte direkt för skörden utan för att det är en så himla god liten delikatesspotatis som man i alla fall måste ha några av. 

Potatisen läggs ut på jordbädden och vattnas. Den får bo inne i barnkammaren på ett bord vid fönstret då potatis som groddas eller rotas helst ska stå svalt men ljust. Här är sparrispotatisen och några få knölar av Minerva och Princess.

För att hålla reda på vilka knölar som är vilka sorter klipper jag av etiketten från potatispåsen och sticker ner i jorden. När jag väljer sättpotatis i affären försöker jag leta efter påsar med så små knölar som möjligt då man får tänka omvänt med potatis. En stor knöl som sättpotatis ger en skörd av många men små potatisar, medans en liten knöl som sättpotatis ger något färre men stora knölar. Jag föredrar något färre men stora knölar då vissa potatissorter blir nästan som små nötter som är omöjliga att skala.

Såhär är växtarmaturen riggad i barnkammaren. Hyllorna vilar på små hakar som man har till köksskåp finns att köpa billigt på bygghandeln. Dessa hakar är fastskruvade i fönsterkarmen. När odlingssäsongen är igång läggs hyllorna bara på dessa hakar, och när säsongen är över lyfts hyllorna bara av och lagras i garaget. I takt med att växterna växer kan man även justera höjden på hyllplanen genom att borra i fler hakar i fönsterkarmen om det skulle behövas, eller så lyfter man bara bort det under hyllplanet och ställer växterna på fönsterbrädan istället.