lördag 4 mars 2017

Så byggs en varmbänk steg för steg

I detta inlägget tänkte jag noggrant visa hur man går tillväga när man anlägger en varmbänk, samt vad kan vara bra att tänka på.
I förra inlägget skrev jag om hur många säckar material man behöver på ett ungefär. Samt vad för typ av material man ska plocka på sig. Mina säckar har nu stått i garaget en vecka. När jag öppnade säckarna så var dom ungefär rumstemperatur varma med en del kondens på insidan. Detta talar om att processen med att halmen ska brinna har påbörjats. Jag tycker det är bra att man ser den här reaktionen i säckarna för då kan chansen för att lyckas öka eftersom det blir som en lite testkörning för materialet, och man ser att det har potential till att börja brinna.

Jag har från förra året lärt mig att man kan anlägga en varmbänk var som helst. Det är viktigare att tänka på riktningen, så att den gärna ligger i söderläge mot solen än vilken mark man använder. Man kan anlägga den ovan jord, då får man dock vara flitigare med isoleringen samt bygga riktigt högt på höjden. Man kan också gräva ner den som är den metod jag använder. Vattensjuk lerjord är inget större problem. Det ger en lite mer jobb men det fungerar fint. När halmen väl kommer på så blir det ingen simbassäng utav det hela.
Det ger dock ett mer jobb då det blir ett vattenfyllt hål som till viss del fryser. Jag har inte isolerat min bänk på något sätt utan den står bara rakt på backen med locket på hela vintern.
För att få loss isen hackar jag hål i den med ett spett.


    Isen som har bildats är ca 5 cm tjock.



 När man väl får upp ett hål är det ganska enkelt att börja bryta loss isen genom att lyfta upp den underifrån samt fortsätta hacka med spettet. När isen är borta är hålet rejält vattenfyllt. Det man får göra är att helt enkelt ta en hink och ösa.

När vattnet är öst så är hålet hyfsat torrt. Leran är lite kladdig, men den kan man skyffla runt med en spade eller fötterna för att få underlaget hyfsat jämnt. Ingen jord i detta hålet är frusen, dels för att det legat skyddat under lock men också för att tjälen inte går så djupt ned i marken.



Eftersom leran är blöt och lite klafsig så vill jag försöka suga upp en del av det vatten som blivit kvar genom att lägga ut en halv halmbal torr halm. Har man ett torrt och tomt hål kan man istället börja lägga på sitt varmbänks material på en gång.


När materialet läggs ut använder jag 4 säckar per lager. När materialet stått i säckarna håller det oftast ihop rätt fint i runda bollar. För att få ett jämnt lager kan man spara ett hörn där man kan stå och arbeta, och börja lägga ut material där, och sedan arbeta sig framåt vartefter plats uppstår av att man tar en bit av materialet, lägger bakom sig, och så arbetar man igenom hela bänken tills lagret är lagt. 


  När materialet har packats i säckar, har det packats i lager. Dessa lager blir tydliga när man tömmer säcken. Det blir en typ av skikt ungefär som i en halmbal. Jag arbetar med att ta upp ett sådant skikt och sedan sprida ut det och sära på det. Detta för att materialet i bänken ska vara luftigt men packat. Om man först särar på det hårt packade materialet och sedan packar om det är det lättare att få jämna lager och uppnå en balans mellan packat material men ändå få ned syre.

 Mellan varje lager på 4 säckar så trampas materialet ned, och sedan hälls det på skållhett vatten. Därefter trampas det ned en gång till. När man trampar ner ska man tänka på att det ska vara luftigt men packat. Har man luftigt material så kommer det att fjädra i det när man trampar ner det. När det är nedtrampat är det bra om materialet fortfarande fjädrar något eftersom det då finns luft. Är det helt stumt är det för hårt packat. Använd i så fall en grep till att luckra upp det igen. Vattnet kan gärna innehålla urin. Detta kan vara speciellt viktigt om man inte har halm som redan är nerpinkad av hästarna, utan att man bara har dynga och blandar ut med färsk halm själv. Då kan det vara bra att till och med samla urin veckan innan man anlägger bänken. Jag häller på 2 st 5 liters hinkar per lager. Vattnet fungerar lite som en startmotor för att ge lite extra värme och dra igång processen. Sedan är det bara att fortsätta tills att bänken är full. Det är alltid bättre att använda för mycket material än för lite. Mer material ger en högre chans till värmeutveckling. Blir det lite högt gör det inte så mycket då materialet sjunker ganska rejält på hyfsat kort tid. 


 Hur mycket material ska man ha i en varmbänk?
Det är svårt att säga men mer än vad man tänker sig. För att illustrera hur materialet beter sig när det packas ihop kommer här en del bilder som visar hur det krymper under hantering. Denna högen är 5 stycken fulla 125 L säckar som är utlagda genom att halmen har dragits isär.


Genom att bara sparka runt materialet lite och lägga det jämnare så sjunker det en del. Man märker väldigt tydligt var man behöver lägga till material när man jämnar ut det, då man kommer trampa ned rejält som i ett hål. 


När materialet ligger jämnt börjar man trampa ned det. Materialet ska fjädra men ändå packas ihop. Detta ger en ganska rejäl volymminskning. 

Slutligen kommer vattnet på och materialet trampas ned ytterligare en gång. Även här ska materialet fortfarande ha en fjädrande känsla. Men jämfört med första bilden och nu när lagret är färdigt så kan man få en känsla för hur mycket materialet sjunker ihop när man arbetar med det, och kan ge en hint om hur mycket man kan tänkas behöva ha.



När man anser att höjden på halmbädden är bra är det viktigt att isolera bänken. Den kommer alstra en hel del värme, som utan isolering läcker ut och bidrar till att bänken blir kallare snabbare än vad som önskas. Jag isolerar min bänk med halmbalar. Till min bänk går det åt 11 hela balar, 1 delad halmbal till framsidan, och en halmbal till tätning utav springor.


Springor uppstår gärna i skarvarna mellan halmbalar. Dessa kan man täta genom att använda lite lös halm och stoppa in i hålorna.


Slutligen isolerar jag även locket med gamla tyger. Man kan använda vilket tyg som helst som ex gamla mattor, lakan, liggunderlag ja vad man än har. Jag använder en gammal soffklädsel och lakan. Såhär i början när det bara ska brinna lyfter jag aldrig av tygerna. När jag sedan lägger på jord och sår då tar jag av tygerna på dagen och lägger på när solen går ned.


Nu är varmbänken färdig, och spänningen med att mäta temperaturen kan börja. Jag använder en jord termometer nerstucken i halmen. Lycka till med ditt varmbänks bygge!


Om varmbänken inte kommer igång?
De två vanligaste felen är att materialet är packat för hårt. Testa att ta en grep och lufta materialet.
Materialet är för gammalt. Då är det svårt att få bänken att brinna. Börjar den inte brinna så har man ändå en fin fin växtplats som kallbänk.
Ibland kan bänken behöva en liten extra kick för att komma igång prova att hälla på mer varmvatten gärna spetsat med urin.
Är materialet färskt och bänken ändå inte kommer igång så kan man om man orkar gräva ur materialet och helt enkelt börja om.

söndag 26 februari 2017

Varmbänk igen

Ett år har gått. Jag har varit mer eller mindre sämst på att uppdatera bloggen. Ska försöka ta ett rejält krafttag om den i år. Vi har ju även en facebook sida med samma namn, där det dyker upp mer korta inlägg och massor med bilder. 
Jag tänkte börja detta odlings året med inlägg om varmbänk. Dels för att jag börjar mitt odlings år med varmbänken, men också för att intresset för den gått upp rejält. Förra året visade jag delvis hur man anlägger en varmbänk. I år tänkte jag gå igenom de olika stegen mer noggrant och även ge lite tips och trix vad man bör tänka på för att lyckas med sin varmbänk.

Insamlandet av material
Beroende på vilken tillgång man har till material så kan själva insamlandet gå till på lite olika vis. Man kan samla rent häst bajs och skaffa halm att bland ut med på annat håll. Man kan sprida ut insamlingen över en flera veckors period och lagra säckarna i ett hyfsat kallt utrymme ex garage. Man kan även blanda ut häst bajset med annat material än just halm. Löv, ensilage och dylikt fungerar också. Däremot att fylla en varmbänk med spån fungerar inte. Det behöver vara ett fiber och cellulosa rikt material för att det ska brinna.
Det ska tilläggas att detta är ett riktigt skitigt jobb. Det är tungt, blött och luktar hästskit och man tar i häst skit. Blir man lite äcklad av bajs så är varmbänk något man ska skippa isåfall, för här hanterar man bajs i gigantiska lass.
Jag själv gör ett rejält ryck över en helg då jag bor ca 1 km ifrån ett trav stuteri. Jag samlar in 12 säckar per dag vilket tar mig ca 2 timmar, så 4 timmar över en helg är vad jag får lägga ned på insamling. Sedan lagrar jag mina sopsäckar fyllda med skit i garaget en vecka. Har det varit minusgrader och skiten är färsk kan den till och med vara frusen. Den veckan i garaget gör susen eftersom skiten tinar och börjar brinna lite smått. Jag tycker att detta ökar chansen för att varmbänken ska komma igång. Givetvis kan man ladda bänken på en gång om man inte har lagringsutrymmet eller lagra utomhus. Då får man bara tänka på att hälla på rejält med hett vatten när man anlägger den. Tänk på att det går åt mer material än vad man tror. Det är bättre att få med sig för mycket hem än för lite. Materialet kommer sjunka med tiden, så blir högen för hög nu i början så gör det inget. Min bänk är ca 70 cm djup, 1.10 bred och 2 m lång. Till den krävs ca 20 st proppfyllda 125 L säckar. 


  • Se till att ta den mest färska gödseln. Färsk gödsel känns igen på att materialet har sin ursprungs färg och form. Häst bajset är i fina runda bollar som håller ihop.
  • Se till att få med tillräckligt med halm. Torv eller spån fungerar inte.
  • Blanda gärna torr halm med bajs halm och ner kissad halm.
  • Om varmbänken inte startar är felet ofta för gammal gödsel. Ta inte där gödsel stacken ryker.

Gödsel som redan börjat brinna. Materialet är poröst, har ändrat färg till mer svart och multnande. Brinnande material kan även få som ett vitt damm på sig. Detta materialet vill man inte ha med sig hem till varmbänks bygget. Oftast hittar man denna typ av material i gödsel stackar som ryker.



Färsk gödsel. Materialet har tydligt kvar sin ursprungs färg och struktur. Häst bajset är i tydliga runda bollar som håller ihop. Denna typ av gödsel är perfekt för varmbänksbygge. Den är ofta kall och ryker inte. 



Såhär fulla är mina säckar. Man kan givetvis packa mindre i dem då dessa är rejält tunga. Jag föredrar att släpa tungt färre gånger än ta lätta säckar men dubbelt så många.

söndag 29 maj 2016

Årets potatis, kål och bönor

 Häromdagen gjorde en till stor förkultiveringsinsats. Denna gången var det lite sommarblommor, gurka,squash och så massvis med bönor. Bönor ska vara himla trevliga att odla för den som vill vara självförsörjande. De växer på höjden och tar därför lite plats i landet. Vissa sorters störbönor kan bli uppemot 4 meter höga. De ger nya baljor så länge man skördar vilket kan ge en stor skörd och lång skördesäsong. Dessutom är färska späda bönor så himla goda! Jag har aldrig odlat bönor så detta är en ny växt för trädgården i år. Då bönor vill ha varm jord +15 grader för att inte ruttna, så skulle vi här i zon 3/4 få så ganska sent in i juni på friland, och kanske inte riktigt hinna få skörd. För att ge dem ett försprång förkultiverar jag dem inomhus ca 3 veckor innan utplantering.
Det slås på stort med bönorna, 60 plantor av störbönan "Blauhilde" och 24 plantor av buskbönan "Maxibel" är satta. För att spara på plastkrukor som kostar en del så sprar jag äggkartonger och toarullar som jag kan tillverka smarta små bönkrukor av. 


                                   

Då jag aldrig odlat bönor förut så tycker jag de gror väldigt besynnerligt. De liksom puttar upp hela bönan, klär av sig skalet och sedan i mitten från fröet kikar bladen fram. De första dagarna när de grodde gick jag och petade ner dem i jorden igen, det är ju sällan själva fröet tar sig upp igen efter att man petat ned det i jorden. Genom att prova nya saker så lär man sig även nytt.
                                       

                                       
Det var även dags att anlägga årets kålland och potatisbädd. I år har jag valt att bara ha en kålsort, nämligen broccoli. Den fantastiska sorten "Piracicaba" var en helt underbar broccoli och förra året när jag bara hade 4 plantor så kände man att det var synd att man inte hade flera. I år tänkte jag ha 9 plantor broccoli och 9 plantor brysselkål. Vad man tänker och planerar blir dock inte alltid av i praktiken när det kommer till trädgård, och just så blev det med kålen. Jag kom inte igång med brysselkålen och sår alltid många fler kålplantor än vad jag behöver om några skulle duka under. Därav hade jag broccoli plantor till att fylla hela bädden nu när det inte blev någon brysselkål. Tillsammans med kål odlar jag tagetes då de skrämmer bort nematoder i jorden, och ringblommor då kål trivs väldigt bra med ringblommor. Årets ringblommor är jag lite extra stolt över då de är tagna från eget frö.


 I mitten är ringblommorna sådda så att det gröna och orangea kommer flyta in i vardnra helt och hållet senare i sommar.

Mina förrotade potatisar fick även de flytta ut. Fördelen med att förrota är att de får ett stort försprång. De får ett rejält utvecklat rotsystem och blast som redan är på väg. Detta gör att potatisen kan komma igång väldigt snabbt med knöl sättandet när den kommer ned i jorden då allt annat redan nästan är färdigt. 



I år har jag även försökt vara extra noga med skyltningen av sorterna. Man lär sig av sina misstag, att skippa sort beskrivningar gör att man till nästa år inte hade en aning vilken den där supergoda potatisen var för sort. 


 En av sorterna som jag odlar i år är "Amandine" den hade riktigt bråttom med knölsättning då en liten potatis redan är påväg på den förrotade potatisplantan. 

lördag 7 maj 2016

Grönsakssådden i maj

April var en ganska kall månad här i Uppland. Fick till och med en period mot slutet då jorden frös ca 5-8 cm ned. Man hade kunnat så några grönsaker i april ändå som bondböna, morot och persilja. Men tiden ville inte riktigt räcka till och mina för sådda bondbönor har dragit iväg rejält inomhus. Men nu i början på maj så blev det en ganska stor sådd på friland, men också en inomhus sådd.
Detta sår jag i maj månad.


Morot, sår tre olika sorter en sommarmorot Amsterdam Forcing, och två höstsorter bra för lagring, Autumn King och Flakker 2. Sommar moroten sår jag en rad av, och fyller på med ytterligare en till två rder under maj och juni. Höst morötterna har jag bara sått en halv rad av, och fyller på med ytterligare tre rader per sort när det tidigare sådda kommit upp och fått några karaktärsblad. På så sätt får jag morötter av olika ålder och skörd genom hela sommaren. De allra sista morötterna för vinterlagring sår jag sedan i juli.
Rödbeta har bara en sort i år Jannis. Utökar kanske med en sort till, även dessa sår jag i omgångar.



Sallat och bladgrönsaker. Dels sår jag på friland, plocksallat, huvudsallat, cossallat, spenat, mangold, ruccola och vintersallat. Jag fyller även på varmbänken med dessa sorter. Även om de inte hinner utvecklas fullt ut i varmbänken innan zucchinin ska flytta in i juni så kommer jag ha fina plantor att flytta från varmbänken till friland.
Bondbönor och ärtor. Mina för sådda bondbönor fick äntligen flytta ut. De har blivit super rangliga får se om dem tar sig. Samtidigt som jag planterar ut dem, så sår jag en rad bredvid. Och jag sår även en omgång till inomhus. På så sätt får jag även här plantor av olika ålder och förlänger skördeperioden så att all skörd inte kommer på en och samma gång.  Bondbönorna sår jag tätare än vad som står på fröpåsarna. Jag planterar 10 cm mellan plantorna och 15 cm mellan raderna, alltså halva radavståndet mot påsen. På detta sätt får bönorna mer stöd av varandra och man slipper hålla på med stöd. Ärtorna sår jag också i omgångar blev 12 frön sockerärtor Engelsk Sabel, 30 frön märgärtor 15 utav varje sort, Rondo och Kelvedon Wonder. Ärtor sår jag i så kallade dubbelrader. Fem cm mellan fröna och 10 cm mellan två rader. Sedan har jag 20 cm till nästa dubbelrad. Runt bondbönorna och ärtorna sådde jag även ängsblandning. 

Inomhus för sår jag majs, solros, några sommarblommor och mot slutet av maj sår jag även gurka och zucchini. I mitten av maj sätter jag även ut min för rotade potatis.
Det jag satte ut i April var dock löken. Den har kommit upp fint och när blasten blivit ca en dm hög kan de första lökarna börja skördas.

I varmbänken fyller jag ständigt på med rädisa allt eftersom de skördas. Även spenat fylls på då jag var tvungen att ta bort en rad på grund utav att den hade börjat gå i blom. 














söndag 1 maj 2016

Maj sköna maj

Nu går vi in i en ny härlig månad. Den första enligt mig riktiga vårmånaden, då de flesta frostnätter är borta och nästan allting går att så och trädgården verkligen börjar spira av grönska. Plantorna som bott inomhus kan sakta börja avhärdas, för att i slutet på månaden hamna på friland. Såhär långt har vi kommit i trädgårdspysslet när vi lämnar april bakom oss och välkomnar maj.

Köksträdgården är färdig gödslad och jordförbättrad med barkmylla.


 Att mata bäddarna med växtmaterial och jordförbättring gör sitt efter något år. Denna bädd är nu inne på sin tredje växtsäsong och märkbart mycket högre än den ny anlagda bädden.


Ny anlagd bädd


 I varmbänken skördar vi spenat och rädisa. Sallat, rödbeta, mangold, morötter och dill är på god väg och borde vara skördeklara mot slutet av juni.

I pallkragen tittar allt mer blast från löken upp.

Odlingsbädden i slänten är nu helt färdig ställd som en terass odling med två våningar.

 Runt äppelträdet trängs krokusarna som snart byts ut mot de vackra tulpanerna. 


En tur till plantskolan har det också blivit. Fyra stora fina plantor utav Blåregnet "Blue Moon" till pergolan är inhandlat och får stå i krukor tills att dess växtplats är anlagd.

Förutom Blåregn hittade jag diverse andra smått och gott plantor. Från vänster rabarber då jag insett att det är bra att ha två plantor om man vill göra glasrabarber. Röda vinbär en gammal hederlig sort som ger en rejäl buske med hög avkastning. Ramslök som jag ska ge ett försök uppe i slänten där den förhoppningsvis kan etablera sig som marktäckare. Slutligen gräslök då jag i nu 3 år försökt så gräslök från frö och inte lyckats. Jag har dock inte gett upp på den än, men i år vill jag försäkra mig om att ha gräslök till färskpotatisen.
 Provar även att göra glasrabarer. Än är det långt kvar till skörd.

Första omskolningen och skörd från varmbänken

Jag för odlar alltid mina plantor i pluggbox. Undantaget gurka och zucchini då deras fröer är så stora och de gillar inte omplanteringar. Plantor från pluggbox brukar få ett väldigt välutvecklat starkt rotsystem. Jag omskolar mina plantor när man börjar ana rötter i botten på pluggen. Iår har mina plantor stått alldeles för länge i pluggboxen, så länge att den lilla näringen som finns i såjord har tagit slut. Att plantorna lider av näringsbrist ser man i första hand på tomaterna. Bladen antar en röd eller lilaaktig ton. Detta är ett tydligt tecken på att plantan inte tar upp någon fosfor, och näring måste tillföras för att plantan ska fortsätta växa. Om man inte tillför näring kommer plantan stanna i växten och slutligen vissna ned och dö. 



 Här ser man tydligt det röda lila som uppträder när näringsbrist inträder.


Plantorna omskolas i näringsrik jord. Jag använder Hasselfors E-jord. Tomatplantorna får gärna sättas djupare än tidigare, speciellt om de ränt iväg i höjd. Alla växter i potatisfamiljen Solanum har nämligen förmågan att bilda nya rötter längs med stammen så länge de kupas med jord. Några vanliga växter som odlas ur den här familjen förutom potatis är tomat, chili, paprika och gyllenbär eller Physalis som den också kallas.
Broccolin däremot som tillhör kålfamiljen är jag noga med att inte sätta mycket djupare än tidigare i den första omskolningen. Kål får gärna skolas om två till tre gånger innan den hamnar på sin slutgiltiga växtplats. Men i den första omskolningen är stammen på plantan ganska tunn och känslig för rothalsröta. Skulle stammen hamna djupare och också stå blött då ruttnar stammen och vätsketillförseln till plantan stryps. Har rothalsröta väl inträtt finns det inget man kan göra för att rädda plantan. Kål gillar vatten, men när plantorna är så små och omskolade är jag mycket försiktig med vattning så att plantan absolut inte står blött. Ju äldre den blir och ju grövre stam den får desto mindre försiktig är jag med vattnet.


Efter ca fyra dagar efter omskolning är tomatplantorna nästan helt gröna igen och näringsbristen åtgärdad. Vid den första omskolningen kan plantorna stå och stampa i växten en stund, speciellt om man haft långa plantor som man böjt ned under jord. Detta gör de för att de koncentrerar sin växtkraft på att sätta nya rötter. När rotsystemet är färdigt brukar planta skjuta iväg med massor av nya blad. Solen i april och maj kan fortfarande stå lite lågt därför ger jag mina plantor fortfarande extra ljus.

Samma planta som i bilden ovan från pluggboxen. På bara några dagar med näring så är fosfor bristen nästan helt åtgärdad och plantan grön igen.


  Även broccolin fick sig en liten släng av näringsbrist. På kål känner man igen det på att plantan i sig verkar livskraftig och stabil men bladen börjar gulna och trilla av. Till skillnad från rothalsröta där hela plantan slokar och lägger sig ned, ofta något torr och slak.



Denna lilla planta är årets "mirakel planta". Sambon råkade välta ned en av de stora trähyllorna på pluggboxen. De flesta plantorna klarade sig med en enstaka reva i ett blad, men några plantor knäcktes rakt av på stammen. Jag gallrade inte bort dessa knäckta plantor på en gång utan väntade tills jag ändå skulle skola om dem. En av de knäckta plantorna har dock tagit sig ändå, så den fick en chans och blev omskolad. Nu är det en av mina största och frodigaste kålplantor även om den ser lite lustig ut med sin knyck på stammen.


Barnkammaren med extra lysrör är nu proppfull av små plantor. Ca 60 plantor har det blivit hittills och mer kommer.



 Varmbänken har skördats på sin första skörd den här veckan. Blev två mindre nävar spenat och några rädisor. Spenaten är av sorten Matador, och rädisorna är Plum Purple.


Vad kan man då göra med en såhär liten skörd? Man kan ha den som ett litet middagstillbehör i form utav sallad. Men vi föredrar att använda det till en nudelsoppa lunch. Som är enkel att laga på äggnudlar, en buljong tärning och hackade vår primörer.