April sådd

I år tillämpar vi både serieodling och no-dig i våra odlingar. Så det blir en hel del sådd. Lite kort om båda metoderna nedan. 
I april sår vi både inne och utomhus direkt på friland. Jorden har nu en temperatur på ca 4-5 grader hos oss, flertalet rotfrukter och bladgrönsaker går att så vid denna jordtemperatur. Även spritärtor och bondbönor.

Frilandsådd
Palsternacka- White gem
Sommarmorot-Amsterdam Forcing
Spenat-Matador
Sallat olika sorter av cos, batvia,plock och huvudsallat
Bondbönor-Witkiem både frösådd och förodlade
Rödbetor-Cylindra och Forona, samt gulbeta Touchstone gold
Sättlök-Gul, Röd och schalotten
Spritärt-Blauwschokker

Inomhussådd
Smultron-Fragola di Bosco
Kryddor- Timjan, Körvel, Libbsticka, Basilika grön och röd, Dragon
Sommarblommor- Rosenskära, vallmo, blåklint, junfrun i det gröna
Kål-olika snabba sorter utav blomkål, sommarkål, spetskål och kålrabbi i växthus

Serieodling
För att få ut så stor skörd som möjligt försöker vi se till att jordytor står tomma så lite som möjligt. Till exempel är all spenat på friland en gröda vi sår innan något annat. Kål, kryddor, bönor och majs är exempel på grödor som inte kommer ut förens i maj-juni. Istället för att bädden ska stå tom fram tills dess sår vi ut spenat. Vissa grönsakssorter är också ganska snabba till exempel kålrabbi. Då odlar vi kålrabbi flera gånger efter varandra. När uppdragen kålrabbi sätts ut i landet sår vi nu i pluggbrätten då den kommer hinna växa till sig lagom tills att den i landet ska skördas och en ny planta kan sättas ut. Även många rotfrukter är ganska snabba, sommarmorot och rödbetor kan sås nu och sen kan vintermorot och rödbetor för vinterlagring sås en gång till i juli. För att lyckas med serieodling ska man spana in sig på snabba sorter. Antalet utvecklingsdagar bör vara lågt. Vår spenat är en av de snabbare med en utvecklingstid på 45 dagar vilket är lite drygt en månad och passar därför bra som för-och avslutningsgröda.

No-dig
Tanken bakom denna metod är att jorden har ett mycket rikt mikroliv av både svamp mycel,bakterier och maskar. Detta mikroliv hjälper växten att ta upp näring, stå emot angrepp och därmed ge god skörd. När jorden luckras, vänds, gödsel grävs ned, jorden luftas så stör man mikrolivet. Bakterier för ett liv anpassat i jorden vänds upp och dör, svamp mycel bryts av, maskarnas gångar förstörs. Och detta störande utav jorden gör att jorden varje säsong måste reparera sig själv innan den kan hjälpa växterna. Därför gör man ingenting som kan skada jordens struktur i en no-dig odling. Man tillför enbart näringsrik kompostjord varje år som lägga uppepå befintlig jord. Och man kan även täckodla om man inte har snigelproblem för att tillföra ännu mer näring under växtsäsongen. När man sedan skall skörda rotfrukter stör man jorden lite, men istället för att gräva upp alla morötter, luckrar man endast jorden lätt med grep och sedan drar upp rotfrukterna ur jorden. En av dom stora förespråkarna för metoden är Charles Dowding från England, han har skrivit både böcker och har en youtube kanal om detta. Vi tycker det ska bli väldigt spännande att prova att övergå till denna metod, då det ska ge större skördar, mindre ogräsrensning och det bästa av allt ingen ryggvärk efter allt vändande av jorden!

Radhusets kryddpyramid

Mitt emellan fruktträden har vi haft en tom yta som varit svårodlad pågrund utav att den just ligger mitt i. Där har vi sen några säsonger tillbaka haft vår odlingspyramid då den fyller ut ytan bra. När vi startade pyramiden, byggde vi tre stycken ramar. Den nedersta ramen lades på backen med grövre grenar i botten. Sedan fylldes den med lite grästuvor, halm, och ensilage för att fylla ut den stora volymen. Det hela toppades av med kompostjord från varm och kall kompost. Nästa ram lades ovanpå, och även denna fylldes med grenar, halm och ensilage och sedan kompostjord ovanpå. Den tredje och sista ramen fylldes enbart med ensilage och kompostjord.Efter en säsong sjunker materialet i alla 3 ramarna då det bryts ned. Till vintern plockar vi bort de två toppramarna och ställer in dem i förrådet.Deras innehåll multnar fint och sprids på våren ut i bottenramen.Tanken var först att plocka bort jorden då grästuvorna i bottenramen var ganska komapkta. Men dessa har multnat superfint och jorden är lucker. Därför tar vi inte bort jord ur pyramiden utan enbart tillför nytt material ovanpå utan att gräva eller vända jorden på något sätt.Bottenramen fylls på av de två ramarnas innehåll till vintern, och dom två toppramarna fylls på varje vår med ny halm/hösilage och kompostjord.

Vad odlar vi i pyramiden? Tidigare år har vi bara odlat kryddor. Persilja, dill, koriander, timjan och körvel.Kryddor är inte så känsliga för sjukdomar så på denna odlingsyta växelbrukar vi inte, utan vi odlar våra kryddor här varje år.I år har vi gjort iordning den extra tidigt, och sått en omgång spenat.I maj kommer kryddorna ut.I slutet på augusti skördar vi av kryddorna och sår en omgång spenat till innan vi tar in ramarna för vintern.Spenat är en snabb gröda och brukar därför heller inte ha problem med jordbudna sjukdomar så inte heller till denna gröda är växelbruk särskilt viktigt.

Årets kryddpyramid 2020 spenatsådd april

Kryddpyramiden förra säsongen efter en vintervila

Kryddpyramiden år 1 vid anläggandet

Gurka, majs och andra värmekrävande växter

Att så nya plantor är något vi gör nästan hela tiden för att fylla ut odlingarna varteftersom vi skördar. Men pågrund utav deras långa utvecklingstid sår vi vissa grönsaker bara en gång per säsong. Dessa grönsaker har en sak gemensamt, de är värmekrävande, snabbväxande och tycker inte om omskolningar.

Detta är min lista med värmekrävande växter som jag sår nu i maj. Här i zon 4/5 går det bra att så dessa under hela maj månad, för utsättning runt midsommar, alternativt slutet på juni första helgen i juli. 

• Gurka
• Pumpa
• Melon
• Majs
• Bönor
• Solrosor
• Luktärtor

Av två anledningar vill jag inte ha dessa plantor inomhus: 

Det är redan mer än fullt i odlingsstationen med tomater och chili. Många utav dessa är så värmekrävande att ljuset inomhus inte räcker till så det är lätt att få långa rangliga, ohanterliga plantor.

Och jag har redan mycket att avhärda och fjäska med, och dessa grönsaks grupper blir lätt många plantor. Jag själv är uppe i 170 plantor till min lilla radhusodling. 

För att slippa avhärdning och ha dem inomhus låter jag dem enbart gro inomhus. När fröet grott är jag snabb med att ta ut dem. Då får de sol från första början och tål den och sparar plats inne. Men dessa växter är värmekrävande så jag tar in dem varje kväll för natten, fram till ungefär 1 vecka innan jag tänkt plantera dem på sin slutgiltiga växtplats.

Dessa plantor tycker heller inte om omplanteringar. De har kinkiga rötter som inte vill ha för mycket rörelse eller gå av. Därför drar jag ned på antalet omplanteringar till det minimala.  

Alla dessa växter har stora frön, så de druknar inte i en stor kruka, och rinner inte iväg när man vattnar. Jag sår dem därför i en kruka som är ca 15 cm i diameter i Hasselfors P-jord. I en såpass stor kruka får de också plats att växa till sig ordentligt till ca 4-6 bladpar. 

När de är stora nog och risken för nattfrost är förbi, kan de direkt från krukan sättas ut på sin slutgiltiga växtplats, och på så sätt slipper man omskolningar och störa deras rötter. Varje gång man skolar om dessa känsliga plantor så behövs en återhämtningsperiod på ca 1-2 veckor innan den kan ta ny fart och fortsätta växa igen detta försenar skörden med lika många veckor

Majs, gurka och bönor behöver man oftast ganska många plantor utav för att få en hygglig skörd. Dessa sår jag därför i  större brätten, eller i toarullar. De jag sår i toarullar sätter jag sedan ut med hela rullen i jorden. 

Squash, melon och pumpor behöver man inte så många utav då en planta ger ganska mycket frukt samt att plantorna blir stora och kräver mycket plats. Dessa sår jag därför en och en i större plastkrukor. 

Luktärtor och solrosor är mindre känsliga för att få rötterna störda men är värmekrävande och snabbväxande. De bredsår jag i större krukor och delar sedan när jag sätter ut dem. 

Kryddpyramiden år två

Förra året anlades ett nytt kryddland http://radhusetannorlunda.blogspot.se/2017/05/odlingsbaddar-enligt-en-typ-av.html för att flytta ut kryddorna från grönsaksodlingen.
Kryddorna är inte direkt känsliga för svamp eller nematoder och har därför nästan inga jordbundna sjukdomar. Växelbruk blir därför inte lika viktigt. Jag kommer odla mina kryddor i pyramiden år efter år. Jag byter lite plats på dem i själva pyramiden, men tanken är att denna plats är ett permanent kryddland.

Kryddpyramiden jordfylldes inte helt då det skulle vara ganska så dyrt. Istället görs bäddarna till en sorts levande jordfabriker. Men många frågar vad gör man nästa år med den typen utav bäddar?

Det organiska materialet multnar under säsongen och bildar fin jord. Men det innebär också att bädden sjunker. Det finns många sätt att underhålla en sådanhär bädd på. Man kan fylla på ovanifrån med jord eller organiskt material. Man kan tömma bädden och flytta den fina jorden till andra odlingar och börja om. Jag går en liten medelväg där jag både tömmer och fyller på. Vilken metod man väljer tycker jag beror på vad man fyllde bädden med första året. Jag fyllde min med stora grästuvor, detta kan lätt bli väldigt kompakt. Jag vill därför lufta bädden och luckra upp den igen. I höstas lyfte jag bort de två övre odlingsramarna för att skydda träet från våra blöta vintrar.

Kryddpyramiden efter en säsong, jag gräver bort de andra våningarnas jord och lite till i botten lådan.

Grästuvorna från förra året, som kan vara rätt stora och göra jorden kompakt. En kompakt jord kan lätt bli syrefattig och plantorna växer dåligt.

För att lufta bädden gräver jag bort en del utav jorden och sorterar ut de riktigt stora klumparna som kan bli kompakta. De stora klumparna är de gamla grästuvorna, dessa har börjat multna och är rätt sköra, jag bryter därför sönder dem till mindre bitar. Ju mindre bitar man har dessto lättare har mikroorganismerna att ta sig in i materialet och bearbeta det. 

Jorden som grävdes bort silades så att de stora grästuvorna kunde sållas ut och brytas ned till mindre bitar som sedan fick gå tillbaka till jorden. 

För att få upp volym på bädden igen, fyller jag på med nytt material ovanpå den jord som lämnas kvar. Jag tar hem en ensilagebal och har gammal halm från förra årets varmbänksisolering, som får bli utfyllnadsmaterial och som samtidigt blir till ny jord under säsongen. Man kan givetvis fylla på med annat organiskt material som man har tillgång till. Ovanpå det nya ensilaget lägger jag sedan tillbaka en del utav den jorden jag grävt ur. När jag är nöjd med höjden, bygger jag nästa våning.

Efter att jorden grävts bort en bit fylls nytt material på. I mitt fall gammalt ensilage. Jag lägger på rejält så att jag nästan får den höjd jag vill ha som slutvolym på bädden.

Ovanpå ensilaget läggs sedan ett lager jord från skottkärran. Jag fyller odlingslådan något högre eftersom den kommer sjunka under sommaren.

De nya våningarna anlägger jag något mer från grunden, på i princip samma sätt som första året. Jag bottnar lådan med grovt material först, för att få botten luftig. Jag fyller sedan på med organiskt material för att få upp volymen, och sist lägger jag på ett lager utav den urgrävda jorden för att justera höjden, och ha jord att så i. När pyramiden är färdigbyggd, strör jag ut ett tunt lager varmkompostjord där jag skall odla. Så att de små plantorna får den där härliga näringsskjutsen medan de växer. Men för att inte bränna sönder frön och bebis plantrötter lägger jag ovanpå kompostjorden ett till tunt lager planteringsjord som är mer näringsfattig.

När nästa våning byggs på, grundas den med grövre material. Här använder jag förra årets kålplantor som har rätt grova stockar.

Sedan fylls även denna våning på med ensilage. 

Sist fylls en del utav skottkärrans jord på även i denna våning.

Allra sist när pyramiden är färdigbyggd, lägger jag på ett tunt lager varmkompostjord och sedan ett till tunt lager planteringsjord ovanpå det. Nu är pyramiden redo för sådd.

Jag sår en krydda per sida på det nedre planet och två sidor per krydda på nästa plan, och en krydda
på toppen. Vi använder mycket kryddor i matlagning, och vill gärna spara till både infrysning och örtsalt.Vår pyramid ger ca 2.5 kvm kryddodling.
Årets kryddor i pyramiden är:

• Bladpersilja-Gigante di Napoli
• Basilika-Italiensk storbladig
• Dill-Mammuth
• Körvel
• Libbsticka
• Oregano
• Timjan

Ny bottennivå för Plantagen

Plantagen har nått en ny botten nivå, med levande insekter i utsädet för lök

För nästan precis ett år sedan, skrev Lena Israelsson ett inlägg om hur botten var nådd för plantagen. http://odla.eu/1788-2/
Medier snappade upp kritiken och SVT har skrivit både artiklar och sänt radio program om bristerna.
Plantagens marknadschef Lena Gross har flertalet gånger uttalat sig om att de måste förbättra sin verksamhet, och givetvis inte ha dålig kvalite som inte motsvarar övriga i branschen.

Lena har i sin blogg tagit upp flera punkter som hon anser att Plantagen brister på bland annat, växter som drivits upp på felaktigt sätt, frostkskadade plantor, uttorkade plantor, och vilseledande fröpåsar.

Nu har Plantagen enligt mig nått ytterligare ett nytt bottenläge. De säljer nämligen smittat utsäde utav sättlök.

Jag själv var in på Plantagen i Stockholms området igår för att jag skulle ha en pallkrage. (De kan väl knappast misslyckas med några brädbitar)
Gick förbi deras plantskola då jag i år (igen) inte lyckats driva upp jätte verbena från frö, men just Plantagen har haft plantor. Plantorna av jätte verbena var totalt uttorkade, krukan var så lätt, och vände man upp och ned på krukan ramlade hela torvklumpen ut.

Kvaliteten på växter är fortfarnde låg, och i år har Lena Gross inga sena frostnätter ända in i maj att skylla på.

Gick vidare in i butiken till pallkragarna där också sättlöken finns. Tänkte att jag köper på mig några påsar som back up utifall att min frösådda lök inte tar sig. Börjar plocka på mig påsar och tittar inte så noga. När jag ska ta upp pallkragen som jag ställt ifrån mig, för att kunna ta sättlöken så börjar någonting ramla ned på golvet. Jag ser efter vad det var och märker att sättlöken kryllar utav levande djur!

Efter en närmare titt är det fullt med levande småflugor!
Flugorna kommer ut ur löken, och sitter i löken, så med största sannolikhet är det levande lökflugor.

Massvis med små levande flugor i Plantagens sättlök.

Första året jag odlade lök (2016) fick jag en jättefin skörd, men som var hårt drabbad av lökflugor. Jag tyckte då det var lite märkligt eftersom jag aldrig tidigare haft problem med skadedjur i odlingarna. Jorden var helt ny inköpt, lök hade aldrig odlats i trädgården. Den sättlöken var inköpt på Plantagen. Året efter köpte jag sättlöken på Granngården och fick en lika fin skörd utan lökflugor. När jag nu ser att plantagen säljer utsäde med levande insekter i, börjar jag misstänka att lökfluge problemet 2016, berodde just på detta. För inte heller då kontrollerade jag påsarna speciellt nogrannt.

Så ni som köpt/tänker köpa sättlök från Plantagen kontrollera era påsar extremt noga, för det är så tråkigt att få hela skörden förstörd utav skadedjur som man får in med utsädet!

Och vad gäller Plantagen så är kvaliteten snarare sämre än bättre ett år efter hård kritik från en stor profil inom trädgårdsodlingen. Växterna misshandlas fortfarande, vilseledande fröpåsar är kvar och nu märktes även levande flugor i deras utsäde.

Växtbelysning på ett enkelt sätt

Måste man ha växtbelysning? Nej egentligen inte, plantorna växer på fint i solljuset från fönstret ungefär i april. Men vill man börja tidigare än så, då behövs växtbelysning!

Då dyker ofta nästa fråga upp, varför vill man börja tidigare? Jo vissa sorters grönsaker tar väldigt lång tid på sig för att utvecklas. Hit hör bland annat chili, aubergine, paprika, kronärtskocka, lök, olika typer utav selleri och även vissa blommor. Dessa ska ofta redan ned i jorden i januari, och då behövs verkligen extra ljus.
En annan väldigt lyxig anledning till extra ljus är att man har uppvärmt växthus och kan få ut tomater redan i april/maj. Då sår man även dessa redan i januari, februari.

Vad händer om man sår ändå utan växtbelysning? Jo då får man långa rangliga plantor som sträcker sig mot ljuset och som ofta blir så tunna att deras stjälk till slut bryts av. En bra tumregel är att ju varmare plantorna står dessto mer ljus behövs. Har man lättare att sänka temperaturen för plantorna än ge mer ljus då fungerar det också. Jag förodlar mina plantor i sovrummet där jag stängt av elementet och stängt dörren. Temperaturen håller sig kring ca 19 grader där.

Sallatsplantor sådda utan extra ljus. Stjälkarna blir så långa att plantan viker sig under sin egen tyngd, och bryts ofta sedan av. Det är även långt mellan blad paren, bladen ska helst sitta så tätt som möjligt.

Jag själv använder växtbelsyningen till just de tidiga grönsakerna, men även till kål och tomater som jag sår i slutet mot mars. Bor man litet som vi gör, kan det vara skönare att ha fönster fria och istället avvara lite plats till en odlingshylla.

Men att välja växtbelysning kan vara riktigt klurigt och svårt. Det finns hur mycket som helst om det på nätet. Det finns massor med varianter på lampor, LED, lysrör, rött ljus, blått ljus, vitt ljus you name it. Även priserna ligger i ett enormt spann allt ifrån ca 50 kr till tusenlappar. Och du får olika svar vad du ska ha beroende på vem du frågar. Därför kan det kännas riktigt tungt att börja med växtbelysning, och dyrt.

Vill man bara prova växtbelysning till någon enstaka planta så fungerar de allra flesta skrivbordslampor. Tänk bara på att ljuset behöver vara nära plantan, ungefär ca 15 cm mellan planta och ljuskälla.

Vill man testa växtbelysning i lite större skala, så kan man sätta upp en lysrörsramp i kedjor i ett fönster så att man kan höja och sänka ljuskällan i takt med att plantorna växer. Och man får en känsla för om detta är en odlingsteknik man vill utöka och fortsätta med.

Lysrörsarmatur och hyllplan för fönsterodling. Hyllorna vilar ovanpå små metall fästen som används för hyllplan i köksskåp som är fastskruvade i fönsterkarmen. Hyllplanen är vanliga brädor, och lysrörsarmaturen är T8 18W från Jula.

Jag började med två lysrör i fönster, köpte min ramp på jula 149: 18W T8 lysrör 4000Kelvin ca 30:-.  Armaturerna kom med ansluten sladd. Dessa armaturer använder jag fortfarnde idag. Och jag har inte märkt någon synbar skillnad på de växter som växt under dessa T8 lysrör mot de som växt under mina nya T5.

Plantor uppdrivna under 2x18W T8 4000Kelvin lysrör.

Plantor uppdrivna under 2x 14W T5 4000Kelvin lysrör.

Nu odlar jag i odlingshylla, där jag har satt in mina två äldre T8 armaturer på det första hyllplanet och mina två nya T5 på resterande hyllplan.

Odlingshylla med T8 och T5 armaturer reflektor och skoskydd för vattenspill.

Inköpslista för våran odlingshylla

• T5 lysrörsarmatur 2x14W 189:- Biltema
• T5 lysrör 14W 4000 Kelvin 22:- 
• Odlingshylla, Hejne 78x 50x 171cm 249:- IKEA
• Skomatta Baggmuck 19:- IKEA
• Kedjor, skruv och krokar ca 150:- Bauhaus
• Reflektor, Snö och solskydd till bil 39:- Biltema

Totalpris för hela hyllsystemet ca 1.200 kr. 

Radhusets potatisar 2018

Vi går nu in i mars. Snart får man börja så sina tomater, plantera om chili, kronärtskocka och annat tidigt som man sått. Och det är dags att beställa hem potatis!

Potatis är en gröda som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Är det tre saker som jag tycker är ett måste i en köksträdgård så är det kål, potatis och baljväxter. Dessa tre grödor ger stor skörd, är ofta pålitliga även om vädret är dåligt och roliga att odla. Då det finns så många olika sorter är det lite av ett gissel att välja vilka man ska ha. Helst hade jag tagit hem allt!

Här i zon 4/5 brukar det gå bra att sätta ut tidig potatis ungefär till valborg. Jag förrotar mina potatisar ca en månad före planerad utsättning. Vill du läsa mer om hur jag rotar potatis kan du gärna kika in på förra årets potatis inlägg här http://radhusetannorlunda.blogspot.se/2017/04/potatistider-men-hur-gor-man.html
Det innebär att det går bra att beställa hem och fundera över sättpotatisen hela mars månad. Jag väljer att beställa hem den tidigt då jag ofta har med någon raritets potatis som tyvärr brukar sälja slut fort.

Det också väldigt roligt att prova sig fram bland alla sorter. Därför så byter jag ut många sorter mellan säsongerna. Några sorter får vara kvar och det är de som smakat extra bra, gett extra bra skörd eller har haft någon speciell egenskap som gör att de utmärker sig från övriga sorter.

I min potatisplanering får jag plats med ca 8 sorter, ett kilo utav varje förutom den tidiga potatisen där det finns utrymme för ca 4 kg sättpotatis. Tillsammans blir det att vi tar hem 10 kg sättpotatis utav 8 sorter.
Den största utmaningen med att odla potatis är bladmöglet. Slår det till då är det bara att kapa blasten. När blasten är kapad så räddar man de knölar som finns i jorden från att angripas men plantan kan heller inte sätta fler knölar. Bladmöglet trivs i fuktig varm miljö. En varm sommar med mycket regn är ur potatisodlingssynpunkt en fruktansvärd sommar.
Därför säkrar vi upp potatisskörden så gott det går. Dels genom att välja potatisar ur alla skördeskeden tidig, medel och sen. Men också genom att välja sorter med olika resistensnivå mot bladmöglet.
Då odlingen också är liten på 10 kvm men ska ge en stor skörd så väljs sorter som gärna ger en hög avkastning, men samtidigt behåller smaken.
På dessa egenskaper hittades 18 potentiella sorter ur Larsvikens sortiment. Dessa arbetades sedan ned till fyra nya sorter och fyra sorter från förra året.

Årets 18 utvalda sorter som skulle behandlas ned till 8.

Midsommarpotatis (tidiga sorter)
I vår zon brukar tidig potatis hinna ge knölar till midsommar. Nackdelen med många tidiga sorter är att de ofta är vattniga och lite smaklösa, speciellt om de jämförs med sommarpotatisen. Dessutom lämpar sig de tidiga sorterna inte för inlagring. Denna skörd är därför enbart till för färskkonsumption under sommaren.
Vi odlar två sorters tidig potatis, där vi köper 3 kg utav en sort och 1 kg utav en annan. För att kunna ha en stor skörd men samtidigt pröva nya sorter.

Timo- Denna sort odlade vi förra året och var nöjda. Smaken är helt OK, den ger skörd till midsommar och ger stora välformade knölar. Den tål också kall jord bättre än andra sorter.

Verona- Årets nykomling i denna kategori. Den blev vald på sina egenskaper att den är mycket tidig, har en mycket god smak och är ganska resistent mot bladmögel men också andra sjukdomar.

De tidiga sorterna som vi valde och strök.

Timo från förra årets skörd. Många knölar var i denna storlek 

Sommarpotatis (medelsena sorter)
Sommarpotatisarna kan ge skörd under juli månad om vädret är bra. Vanligast hos oss är att de blir färdiga strax i slutet på juli månad/början på augusti. I denna kategorin finns det största sortutbudet. Därmed är det i denna kategori som det också finns mest smak skillnad. Många sommarpotatisar går att lagra in under hösten, men inte alla.
Vi odlar fem sorters sommarpotatis där vi köper 1 kg utav varje sort.

Amandine- Detta är en sort vi haft med i odlingarna sedan start. Den ger inte så stor skörd, men är otroligt god som kokt med lite smör och hackad gräslök till. En av sommarens höjdpunkter!

Allians- En nykomling för i år. Enligt beskrivningen verkar denna sort vara en dröm för potatisodlaren. Den ska ha en smörig smak, ge stor skörd och ha hög resistens mot bladmögel. Vi får se om den lyckas leverera.

Pink Fir Apple- Detta är en riktig raritetspotatis. Den anses vara europas äldsta potatissort. Smaken är väldigt god, ganska starkt nötig. Den gör sig bra som kokt, rostad eller stekt. Skörden från denna sort är helt fantastisk. Vi tog upp 22 kg från 1 kg sättpotatis. Dess enda stora nackdel är att den har ingen resistens mot bladmöglet.

Anya-Detta är en sort som är framavlad ur sorten Pink Fir Apple. Pink är en sort jag blev väldigt förtjust i förra året. Då Anya är framavlad ur denna så ska smaken vara liknande men då den är mordernare har den även medelresistens mot bladmögel. Detta är mitt safecard för att få Pink potatisens smak om det är bladmögelsäsong.

Charlotte-Denna sort ska vara ganska lik Amandine men ge en större skörd. Vi provar därför ut den för att se om den kan ersätta Amandine. Den har en medelresistens mot de flesta sjukdomar.

De sommarpotatisar som vi valde och strök.

Amandine från förra årets skörd.

Höstpotatis(sena sorter)
Höstpotatis är sorter som blir klara ungefär i början/mitten utav september. Detta är sorter som lämpar sig extra bra för inlagring över vintern och därför fortfarande håller sig fina ända fram till våren. Många sorter i denna kategori är mjöliga och gör sig bra i gratänger, grytor och mos. Vi odlar enbart en sort dels föratt vi inte är så förtjusta i mjöliga sorter. Men också då dessa sorter ligger som mest i farozonen för bladmögel och kanske inte hinner utvecklas.

Highland Burgundy Red som potatismos. Den rosa färgen behålls vid kokning.

Highland Burgundy red- Här provar vi ingen ny sort i år. Vi fastnade för denna raritetspotatis då den är väldigt festlig med sitt rosa kött. Smaken är bra i mos och den gav en stor skörd 16 kg från 1 kg sättpotatis. Resistenttålighet är tyvärr okänd hos denna sort och då förra året var en bra potatissommar utan bladmögel så vet vi inte hur denna sorten står sig en dålig sommar. Den fick bli kvar för att se hur tålig den är och om den kan behålla sin höga avkastning även i år.

Den två sena sorterna som vi valde emellan.

De sorter som vi har strukit ur listan har vi resonerat bort på olika aspekter. Bland de tidiga sorter så togs de strukna bort pågrund utav resistenstålighet som var lägre hos vissa sorter. Att de verkade lite sena eller att avkastningen verkade bli låg. De sommarpotatissorter som valdes bort var pågrund utav låg resistens mot nematoder. Nematoder gräver små hål i potatisen som sambon hatar. Inca Belle som valdes bort i den sena kategorin var pågrund utav låg nematodresistens och att jag ville ha minst en potatis med lite rolig färg.